Mäns hälsa

Allmänt om mäns hälsa

Vissa sjukdomar och tillstånd förekommer enbart hos män, framför allt sådana som påverkar könsorganen. Dessutom är en del tillstånd vanligare hos män än hos kvinnor, helt eller delvis beroende på biologiska skillnader mellan könen. Dit hör exempelvis manligt håravfall, eller ökad risk för svår covid-19.

Män drabbas i ökad utsträckning av bland annat diabetes, hjärtinfarkt och alkoholberoende. Det här kan både ha biologiska förklaringar och bero på att män inte söker vård lika tidigt, eller i samma utsträckning, som kvinnor. 

Tveka inte att kontakta Min Doktor om du vill ha rådgivning eller bedömning av fysiska eller psykiska besvär. Vi finns här dygnet runt, alla veckans dagar. 

De manliga könsorganen

Mannens könsorgan består av penis, testiklar, bitestiklar och accessoriska könsorgan. Deras uppgift är att producera och transportera spermier och sädesvätska, samt att bilda manliga könshormoner.

Penis

De yttre könsorganen utgörs av penis och pung. Penisen delas in i rot, skaft och ollon. Hos män som inte är omskurna täcks ollonet helt eller delvis av förhud. Urinröret omges av erektil vävnad - så kallade svällkroppar - och har sin mynning på ollonet. Vid erektion skickas nervsignaler till blodkärlen i penis, så att en del av blodkärlen expanderar, medan andra drar ihop sig. Det leder till att en större mängd blod samlas i svällkropparna, så att de ökar i storlek och blir hårda. 

Pung

I pungen finns testiklar, bitestiklar samt blodkärl, sädesledare och stödjevävnader. Pungens temperatur behöver vara några grader lägre än kroppstemperatur för att testiklarna ska fungera optimalt. Temperaturen regleras genom ett kylningssystem av blodkärl till och från pungen, samt med hjälp av muskler som kan dra ihop pungen eller dra den närmare kroppen. 

Testiklar

Testiklarna är mannens två könskörtlar (gonader). Här produceras spermier och könshormoner, vilket betyder att testiklarna både utgör en del av reproduktionsorganen och ingår i det hormonella systemet. Testosteronproduktionen sköts av en typ av celler som kallas Leydigceller, vars aktivitet regleras av hormoner från hjärnan. 

Spermieproduktion kallas med en medicinsk term för spermatogenes, och den sker i de så kallade sädeskanalerna. Spermatogenes innebär att omogna könsceller (en slags stamceller) utvecklas steg för steg till att bli färdiga spermier. Spermatogenesen styrs av särskilda celler, Sertoliceller, vilka i sin tur arbetar under inflytande av testosteron och hormon från hjärnan. 

Bitestiklar

Varje testikels sädeskanaler samlas i något som heter bitestikeln (epididymis), ett rörformigt organ som löper längs testikelns baksida och mynnar i sädesledaren (vas deferens). I bitestiklarna mognar spermierna och “lär sig simma”. De mogna spermierna lagras i bitestikelns sista del. 

Accessoriska könsorgan

De accessoriska könsorganen består av körtlar som producerar olika komponenter till sädesvätskan, samt av gångar som spermierna transporteras genom. De accessoriska könskörtlarna utgörs av prostatan, sädesblåsorna och bulbouretralkörtlarna. Här bildas sädesvätskans beståndsdelar, såsom näringsämnen och lubricering.

Vid ejakulation förs spermierna från lagringsplatsen i bitestiklarna ut genom sädesledarna via ejakulationskanalerna till urinröret. Transporten sker med hjälp av kontraktioner i de muskler som omger gångarna. 

Sjukdomar och tillstånd i de manliga könsorganen

• Erektil dysfunktion, svårt att få stånd eller behålla ståndet

• Pungbråck, svullnad i pungen

• Pungvred, testikelvridning

• Testikelinflammation, orkit

• Testikeltumör

• Bitestikelinflammation, epididymit

• Godartad prostataförstoring

• Inflammation i prostata, prostatit

• Prostatacancer

• Förhudsinflammation

• Lichen sclerosus

• Tidig utlösning

• Infertilitet, ofrivillig barnlöshet

Manliga könshormoner

Manliga könshormoner kallas med ett samlingsnamn för androgener. Det mest välkända av dessa är testosteron. Detta hormon bildas ur kolesterol genom en process i flera steg. Några av de hormoner som utgör förstadier till testosteron är själva verksamma som hormoner, däribland androstenedion. Testosteron kan även modifieras till dihydrotestosteron, ett ämne som utövar en ännu kraftfullare effekt på kroppens celler. 

Testiklarna svarar för merparten av kroppens testosteronproduktion, men även binjurarna spelar en viktig roll. Här bildas flera andra androgener, både sådana som stöttar testiklarnas funktion, och sådana som utgör förstadier (prekursorer) till testosteron. De här prekursorerna kan sedan omvandlas till testosteron i flera av kroppens vävnader. 

Testiklarnas aktivitet styrs från hjärnans hypotalamus, där ett hormonfrisättande hormon (GnRH) bildas, vilket stimulerar hypofysen att frisätta hormoner som i sin tur aktiverar testiklarna (LH och FSH). När androgennivåerna är tillräckligt höga sker en så kallad negativ feedback till hypotalamus, och mängden GnRH minskar. GnRH-frisättningen kan även hämmas av andra faktorer, såsom stress och vissa läkemedel. 

Manligt könshormon är viktigt för utvecklingen av primära och sekundära könsegenskaper, samt för sexdrift och fortplantning. De primära könsegenskaperna är detsamma som könsorganen, och de utvecklas  i fosterlivet och under puberteten, under inflytande av androgener och andra hormoner. Sekundära könsegenskaper hos män är bland annat ökad muskelmassa, ökad kroppsbehåring och en mörkare röst. 

Vissa av de här könsegenskaperna är beroende av en kontinuerlig tillförsel av manligt könshormon, medan andra finns kvar även om androgennivåerna skulle sjunka. 

Avvikande testosteronnivåer

Vad som är en normal testosteronnivå skiljer sig från person till person. Androgener utövar sin effekt på kroppens celler med hjälp av särskilda receptorer, och antalet androgenreceptorer kan variera hos olika människor, likaså receptorernas känslighet för testosteron. Dessutom fluktuerar frisättningen av testosteron över dygnet. 

Mängden tillgängligt könshormon påverkas av hur mycket SHBG-protein du har. Detta protein binder till sig och transporterar könshormoner. Vid höga nivåer av SHBG är andelen fritt könshormon mindre. SHBG påverkas av bland annat sköldkörtelrubbningar och andra hormonella sjukdomar, kroppsvikt/BMI samt ålder. Om sjunkande testosteronnivåer åtföljs av en motsvarande minskning av SHBG kan den fria andelen könshormon vara förhållandevis oförändrad. 

Vid klinisk misstanke om avvikande nivåer av manligt könshormon i blodet kan en blodprovsanalys utföras. Då kan till exempel halterna av testosteron, LH samt SHBG mätas, och ofta även blodvärde (Hb) samt PSA, en markör för sjukdomar i prostatan. 

För mycket manligt könshormon

Det är ovanligt att ha för mycket manligt könshormon, men det kan inträffa vid användande av anabola steroider och ibland vid testosteronbehandling. I sällsynta fall kan det vara tecken på en hormonproducerande tumör i testikel eller binjure. 

Symptom som kan uppträda vid för mycket manligt könshormon är exempelvis akne, humörsvängningar, förhöjt blodtryck och svårigheter att kissa på grund av prostataförstoring. 

För lite manligt könshormon

De allra flesta män har normala testosteronnivåer genom hela livet. Underskott av manligt könshormon är ovanligt, och förekommer framför allt vid vissa medfödda tillstånd, som Klinefelters syndrom. När androgennivåerna sjunker i vuxen ålder finns det oftast någon underliggande orsak, som diabetes typ 2, övervikt, svårare form av KOL, långvarig stress, eller läkemedelsbehandling. 

Tecken på testosteronbrist är bland annat att testiklarna blir mycket små och mjuka, och att sexlusten försvinner. Benskörhet, blodbrist (anemi), minskad muskelmassa, värmevallningar och brösttillväxt är annat som kan tyda på för låga hormonnivåer. 

När bör jag söka vård?

Följande symptom kan vara orsakade av sjukdomstillstånd i könsorganen eller bero på avvikande hormonnivåer. Flera av de här symptomen kan också ha andra orsaker, som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, diabetes, stress eller olika livsstilsfaktorer. Om du upplever ett eller flera av symptomen nedan bör du kontakta vården:

• Smärta eller svullnad i pungen.

• Förändrad storlek eller form hos en av testiklarna, eller hos båda.

• Svårigheter att tömma blåsan, inkontinens, flytning från urinröret eller sveda när du kissar.

• Sviktande stånd, uteblivet morgonstånd.

• Trötthet, nedstämdhet, minskad sexlust.

• Depression, retlighet, humörsvängningar. 

Uppsök jouröppen mottagning om du har kraftig smärta i pungen.

Vad kan jag göra själv?

Vissa tillstånd i könsorganen kan orsakas av könssjukdomar. Använd alltid kondom vid sexuellt umgänge med en ny eller tillfällig partner. 

Gå gärna på PSA-screening om du blir kallad. Genom att mäta mängden PSA i blodet går det att tidigt upptäcka olika sjukdomar och tillstånd i prostatan. En förhöjd nivå av PSA behöver dock inte tyda på prostatacancer, utan förekommer också vid flera andra tillstånd, som till exempel godartad prostataförstoring. Vissa regioner utför screening av PSA hos män som är 50 år eller äldre. 

Flera av de sjukdomar som kan drabba oss när vi blir äldre har en ärftlig komponent. Om du har en nära släkting med högt blodtryck, typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdom bör du gå på regelbundna hälsokontroller. Erektil dysfynktion är ibland ett av de första tecknen på hjärt-kärlsjukdom.

Många sjukdomar och tillstånd kan förebyggas, eller förbättras, genom förändringar i livsstilen. Det kan handla om att:

• Motionera regelbundet. 

• Undvika övervikt.

• Äta hälsosamt - dra ner på rött kött och snabba kolhydrater, och äta mer av grönsaker, frukt och fisk. 

• Vara måttfull med alkohol.

• Låta bli att röka eller snusa. 

• Ta hand om sömnen - sträva efter att få 7 till 8 timmars sömn varje natt.

• Se över livssituationen om du upplever mycket stress i vardagen.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan ge dig en första bedömning vid många olika tillstånd. Beroende på vilka symptom du upplever kan vi ge dig en remiss för blodprovstagning, blodtrycksmätning eller röntgen. Många gånger kan vi hjälpa dig hela vägen till en diagnos och se till att du får rätt behandling, men om vi anser att du behöver undersökas på en fysisk mottagning kommer vi att hänvisa dig vidare.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-03-12

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor