Peyronies sjukdom

Vad innebär Peyronies sjukdom?

Peyronie är namnet på den franske läkare som beskrev tillståndet för första gången år 1743. Peyronies sjukdom kännetecknas av att penisen blir kraftigt krökt vid erektion, till följd av en inflammation i den hinna som omger penisens svällkroppar. Omkring en tredjedel av de drabbade får även erektil dysfunktion.

Sjukdomsförloppet har flera faser: 

1. Den första fasen innebär att små, mikroskopiska skador uppstår i hinnan som svällkropparna är inneslutna i (tunica albuginea). I det här skedet är penisen öm och snart blir den också krokig när den är erigerad.
   Böjningen brukar bli kraftigare ju längre sjukdomen fortskrider. Många får en krökning på ovansidan av penisen, så att tippen pekar uppåt, men vissa får en böjning åt sidan eller nedåt. I en del fall leder Peyronies sjukdom till att penisen blir avsmalnad eller timglasformad.

2. Efter någon vecka övergår sjukdomen i den inflammatoriska fasen, som pågår i 12 till 18 månader. I den här fasen repareras skadorna i tunica albuginea, med ärrbildning (fibrotisering) som följd. Ärrbildningen innebär att de elastiska fibrerna i hinnan ersätts av oelastiska bindvävsfibrer. Så småningom går det att känna en tydlig, ömmande “platta” under huden på penisskaftets ovansida, på sidorna eller runtom. Plattan består av bindväv och storleken kan variera, men den brukar oftast vara mellan 1 och 2 cm stor. Eftersom bindvävsplattan inte är elastisk begränsar den svällkropparnas förmåga att bli blodfyllda och växa i storlek i samband med erektion.

3. Efter ungefär 1 år går sjukdomen in i stabiliseringsfasen. Bindvävsplattan har blivit hård och hos många är den förkalkad. I det här stadiet sker ingen ytterligare krökning av penisen och smärtan brukar ha försvunnit. 

Det finns flera olika behandlingar för Peyronies sjukdom. I det tidiga skedet kan läkemedel som tas via munnen bromsa uppkomsten av bindvävsplattan, eller så kan injektioner göras direkt in i bindväven. I stabiliseringsfasen kan tillståndet behandlas kirurgiskt, till exempel om peniskrökningen orsakar problem med att ha sex. 

Vad orsakas Peyronies sjukdom av?

Exakt hur sjukdomen uppkommer är inte helt klarlagt. Enligt dagens kunskapsläge finns det ärftliga faktorer som gör att vissa lättare får mikroskador i tunica albuginea, eller att skador inte repareras på ett optimalt sätt. Ungefär 15 procent av de drabbade har Dupuytrens kontraktur (vikingasjukan), en sjukdom som påverkar i bindväven i handflatorna på ett liknande vis. Vikingasjukan har också en ärftlig komponent. 

Det anses att de små skadorna i svällkropparnas hinna kan vara orsakade av upprepat lindrigt trauma vid samlag. Peyronies sjukdom kan ibland också uppkomma vid inflammation i urinröret (uretrit).

En femtedel av de som får Peyronies sjukdom är diabetiker (både typ 1 och typ 2). En förklaring till detta kan vara att höga blodsockernivåer leder till ökad risk för mikroskopiska skador i blodkärl, nerver och andra vävnader. Högt blodsocker kan också påverka läkningen. 

Symptom vid Peyronies sjukdom

De flesta som drabbas är 40 år eller äldre, men tillståndet kan förekomma även hos yngre. Typiska symptom på Peyronies sjukdom är:

• En kraftig böjning i penisen när den är erigerad. 

• Annan förändring av penisens form, till exempel avsmalning eller timglasform, i samband med erektion.

• Förkortning av penisen. 

• Yttre änden av penisen blir inte lika hård som den delen som är närmast kroppen. 

• Det går att känna ett område med ärrvävnad under huden, ofta på penisskaftets ovansida. 

• Ömhet vid erektion, ibland också resten av tiden.

• Eventuellt erektil dysfunktion. 

När penisen är mycket krokig blir det ofta svårt att genomföra samlag, eller så innebär det smärta för samlagspartnern. Många med Peyronies sjukdom utvecklar med tiden depression. 

Undersökning och behandling

Diagnosen Peyronies sjukdom brukar vara lätt att ställa utifrån sjukdomshistorien och de typiska symptomen, men ibland kan det finnas andra orsaker till besvären. Till exempel kan en obehandlad penisfraktur ge upphov till deformering av penisen när den läker. Förhårdnader i penisen kan också förekomma vid peniscancer, men då brukar det vara ollonet och förhuden som är drabbade. I sällsynta fall kan cancer i urinblåsan eller prostatan sprida sig till penisskaftet och orsaka knölar. 

Det är till stor hjälp om du kan visa bilder på hur penisen ser ut när den är erigerad. Ofta räcker det med bilderna och att läkaren känner på penisen för att du ska få diagnosen Peyronies sjukdom. Om det finns osäkerhet kring diagnosen kan en ultraljudsundersökning göras. 

Ett fåtal får minskade besvär när sjukdomen läker, men hos de flesta blir krökningen bestående. Om behandling sätts in tidigt kan det gå att motverka fibrotiseringen med hjälp av läkemedel som tas via munnen, eller med injektioner som ges direkt i bindväven. I en del fall kan det gå att räta ut penisen med hjälp av penisförlängande utrustning, men då måste, utrustningen användas i ett antal timmar varje dag. När sjukdomen är i den stabila fasen kan penisen åtgärdas med en operation. Det finns flera olika operationsmetoder och vilken metod som är lämpligast avgörs från fall till fall. 

När bör jag söka vård?

Det är vanligt att penisen är lite sned eller böjd åt något håll, men om du på kort tid får en kraftig böjning i din penis bör du kontakta sjukvården. Ju tidigare du får behandling, desto bättre är möjligheterna att bromsa sjukdomen. Tänk på att fotografera penisen uppifrån och från sidan när den är erigerad, så att läkaren kan bedöma krökningen. 

Vad kan jag göra själv?

Det finns inget du kan göra för att förebygga Peyronies sjukdom, och inte heller någon effektiv egenbehandling efter att sjukdomen har brutit ut. Skulle du få symptom på Peyronies sjukdom bör du söka läkarvård. 

Ett hårt slag mot penis vid erektion kan i ovanliga fall orsaka penisfraktur. Om en sådan skada inte behandlas kan den leda till att penisen blir krokig. Sök vård akut vid misstänkt penisfraktur. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du kan ha Peyronies sjukdom är du välkommen att kontakta Min Doktor. Våra läkare kan göra en bedömning och ställa diagnos, samt eventuellt remittera dig till en specialistmottagning i urologi. 

Publicerad:

2023-03-03

Senast uppdaterad:

2024-03-12

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor