Rosfeber (erysipelas)

Vad är rosfeber?

Rosfeber är en bakteriesjukdom som orsakar en infektion i huden och kallas även erysipelas. Sjukdomen uppstår oftast i samband med att ett sår eller en hudskada blivit infekterad. 

Bakterier som betahemolyserande streptokocker eller stafylokocker kan förekomma på huden. När huden sen skadas, till exempel genom skärsår, skavsår eller eksem kan det ge upphov till en infektion. Om du fått rosfeber kommer symptomen uppkomma några dagar efter den yttre skadan inträffat. Rosfeber kan även uppstå på tillsynes frisk hud. 

Symptom vid rosfeber

Det är vanligast att få rosfeber på benen, men du kan även få det på andra kroppsdelar eller i ansiktet. 

Vanliga symptom vid rosfeber är:

• Kraftig rodnad med en tydlig kant. Rodnanden breder ofta ut sig och kan vara flera decimeter stor. På mörk hud kan det vara svårare att se rodnaden.

• Smärta och svullnad vid det infekterade området

• Vissa får feber

• Vissa mår illa och kräks

Om rosfebern går obehandlad kan rodnaden växa och du kan få hög feber och känna dig mycket sjuk. Därför ska du alltid uppsöka vård om du misstänker att du har rosfeber då det kan leda till sepsis.

Rosfeber kan ibland misstas för andra sjukdomar, till exempel bältros eller rosacea. Till skillnad från bältros, där utslag och rodnad oftast formar ett bälte kring magen, förekommer rodnaden vid rosfeber oftast på benen, i ansiktet eller på armarna.

Rosacea kan precis som rosfeber ge utslag i ansiktet, det som skiljer dem åt är att det vid rosacea även förekommer knottror och små varfyllda blåsor. Vid rosfeber förekommer även ömhet vid rodnaden, något som oftast inte förekommer vid rosacea. 

Hur smittar rosfeber?

Rosfeber smittar oftast inte. Den vanligaste orsaken till infektionen är att den uppstår till följd av bakterier som naturligt finns på huden. Det finns en låg risk att smittas vid nära kroppskontakt om du har sår eller sprickor i huden.

Ökad risk för rosfeber

Om du en gång har haft rosfeber finns det en risk att du får det igen. Vissa personer har förutom detta en ökad risk att få rosfeber. 

Du kan ha en ökad risk för rosfeber om:

• Du har vätskesvullen vävnad, även kallat ödem, eller kronisk ödem

• Du lider av kroniska bensår 

• Du har ett försvagat immunförsvar

• Du lider av vissa hudsjukdomar, till exempel eksem eller fotsvamp

Det finns även en viss ökad risk för rosfeber i samband med operation. Efter ett kirurgiskt ingrepp kan svullnad uppstå. Svullnaden gör att blodcirkulationen blir sämre och ökar på så vis risken för rosfeber. 

Vad kan jag göra själv?

Om du har fastställd rosfeber kan du, förutom din ordinarie behandling, även göra blöta kompresser med alsollösning som du lägger på den infekterade huden. Kompresserna kan hjälpa till att lindra besvär som ömhet och värmekänsla. 

Har du rosfeber i benet kan det vara skönt att placera benet i högläge. Det kan du göra genom att till exempel placera ett antal kuddar under benet när du ligger i sängen. Om du har feber och mår dåligt kan du använda dig av receptfri febernedsättande medicin. 

Om du en gång har haft rosfeber finns det en ökad risk för att du får det igen. Det kan därför vara bra att sköta om din hud extra noggrant. Det kan du göra genom att: 

• Smörja in huden med mjukgörande kräm. Krämen minskar risken för sprickor. 

• Tvätta sår noggrant. Det gäller även för små sår. Använd tvål och vatten.

• Skydda sår med plåster eller förband. Det minskar risken för att bakterier kommer in i såret.

När ska jag söka vård?

Om du tror att du har rosfeber ska du alltid söka vård direkt. Om du även har feber bör du kontakta närmaste vårdcentral eller närakut. Är dessa stängda bör du vända dig till akutmottagningen. 

Behandling

Behandling av rosfeber görs med antibiotika. Det är viktigt att du tar hela din antibiotikakur, även om du börjar känna dig bättre för att förebygga antibiotikaresistens. 

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har rosfeber kan Min Doktor hjälpa dig med initial bedömning.
Diagnosen sannolik rosfeber kan ställas digitalt, men behandlingen sker som regel efter remiss eller hänvisning till fysisk vård. 

Publicerad:

2022-06-15

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor