Senast uppdaterad:
2024-07-02
Antalet drunkningsolyckor i Sverige minskar. Det beror bland annat på ökad simkunnighet och bättre säkerhetsrutiner vid badplatser. Trots det inträffar varje år drunkningsolyckor som hade kunnat förhindras.
I världen omkommer minst 236 000 personer varje år i samband med drunkning. I Sverige drunknar cirka 440 personer årligen. Ungefär hälften överlever, med eller utan skador, och hälften omkommer, framför allt i samband med olyckor (källa: Svenska Livräddningssällskapet).
En olycka kan ske snabbt, och ett barn kan hamna i akut livsfara på kort tid. Hjärnskador på grund av syrebrist kan uppstå redan efter tre till fyra minuter under vattnet.
För att hjälpa dig som förälder har vi samlat 10 tips för en tryggare dag på stranden med både små och stora barn. Du kan också skriva ut vår infografik i A4-format och sätta upp den på kylskåpet som en påminnelse om säkerhet vid vatten.
En ny strand kan vara full av överraskningar. Fråga andra på stranden om det finns något särskilt att känna till. Prata gärna med livräddningspersonalen, om det finns sådan på plats. Stäm av om det finns strömmar, stora vågor och – om du är utomlands – om det finns farliga djur. Läs alltid eventuella skyltar på stranden.
Följ alltid grundläggande säkerhetsregler: hoppa eller dyk inte i okänt vatten, knuffa eller håll inte fast någon i vattnet och var försiktig vid bryggor, hoppställningar och kanter. Simma inte under dem och spring inte på bassängkanter eller bryggor.
Det är avgörande att snabbt kunna se om någon håller på att drunkna. Personen orkar sällan skrika, och tecknen på drunkning är ofta subtila. Personen kan till exempel vara ovanligt lugn i vattnet, andas ansträngt, ha svårt att hålla sig flytande eller guppa med huvudet vid vattenytan.
Vid en drunkningsolycka är det viktigt att snabbt ge första hjälpen innan professionell hjälp anländer. Så här ska du göra:
Be om hjälp: Om möjligt, be någon i närheten att ringa 112.
Tänk på din egen säkerhet: Se till att du inte hamnar i fara eller riskerar att drunkna under räddningsförsöket.
Använd en förlängd arm: Försök att nå och dra personen till säkerhet med en förlängd arm, såsom en flytboj eller en åra.
Om personen inte andas: Gör mun-mot-mun-metoden och eventuellt hjärt-lungräddning (HLR). Du kan börja med mun-mot-mun-metoden redan i vattnet om personen verkar livlös och inte andas. Gör några inblåsningar genom att klämma åt personens näsa och blåsa in i munnen.
Om personen är medvetslös och inte andas normalt: Påbörja omedelbart HLR. Placera personen på en plan yta med ryggen mot marken och börja med 30 bröstkompressioner i rätt takt, följt av två räddningsandningar. Fortsätt denna cykel av kompressioner och andningar tills professionell hjälp anländer eller personen återfår medvetandet.
Om personen andas och hjärtat slår: Lägg personen i stabilt sidoläge. Se också till att personen hålls varm och lugn.
Fortsätt att hålla uppsikt: Håll koll på personens medvetande och andning tills professionell hjälp tar över.
Simskola är en bra grund, men det är stor skillnad mellan att simma i en bassäng och i hav eller sjö. Öva därför tillsammans i öppet vatten. Se också till att själv simma minst 200 meter, motsvarande simborgarmärket, i öppet vatten varje år för att hålla dina simkunskaper vid liv.
Det kan låta drastiskt, men vid drunkningsolyckor är varje sekund viktig. Lämna aldrig ditt barn ensamt vid vattnet och ha alltid uppsikt. Ditt barn ska bada tillsammans med en vuxen, även på grunt vatten.
Är ni flera vuxna, bestäm tydligt vem som ansvarar för vilket barn och säg till varandra när ni byter ansvar.
Lär också ditt barn att använda flythjälpmedel på rätt sätt. Flytleksaker och uppblåsbara armpuffar kan ge en falsk trygghet och blåsa iväg från stranden.
Välj badkläder som passar ditt barn. Undvik kalsonger under badbyxorna, eftersom det kan öka risken för urinvägsinfektion.
Tänk också på färgen. Neonfärger syns ofta bra i vattnet, även om synligheten varierar mellan olika typer av vatten. Använd gärna UV-kläder för extra skydd mot solen.
Det är viktigt att skydda sig mot solen på stranden. Sök skugga, använd parasoll, hatt eller keps och täckande kläder. Undvik gärna den starkaste solen mellan klockan 11 och 15. För små barn kan ett strandtält vara ett bra skydd.
Smörj in er med rikligt med solkräm med hög solskyddsfaktor (SPF 50). Smörj innan ni går till stranden, efter varje bad och flera gånger under dagen.
Skydda också barnens ögon med solglasögon som har UV-skydd och sitter bra.
Läs mer: Så skyddar du dig mot solen
Se till att alla dricker regelbundet för att undvika vätskebrist. Påminn ditt barn om att dricka, till exempel när ni byter aktivitet eller kläder. Vänta inte tills törsten kommer. Ta gärna med vätskerik mat, som vattenmelon, och något salt att äta.
Läs mer: Så undviker du värmeslag
Förorenat badvatten kan orsaka sjukdomar och besvär. Här är några exempel:
Undvik att bada i vatten med algblomning, eftersom algerna kan orsaka algförgiftning.
Badsårsfeber orsakas av vibriobakterier som främst finns i bräckt och salt vatten. Bakterierna trivs när ytvattnet är varmare än 20 °C och kan orsaka sårinfektioner och allvarliga blodinfektioner.
Badklåda orsakas av parasiter som finns i sötvatten och bräckt vatten. Försök att inte klia på utslagen, eftersom det kan öka risken för infektion.
En dag på stranden ska kännas trygg och härlig. Genom att följa de här 10 tipsen kan du och ditt barn bada säkrare. Som förälder är du en viktig förebild och kan hjälpa ditt barn att få goda och trygga badvanor.
Min Doktor har tillsammans med barnboksappen Lylli tagit fram barnboken Skutta och mamma Hoppas strandäventyr för att skapa intresse hos barn och göra det enklare för föräldrar att prata om badvett. Läs boken kostnadsfritt hos Lylli.
Vi önskar dig och din familj en trygg och härlig sommar!
Källor: Tipsen är hämtade från bland annat Svenska Livräddningssällskapet, Sjöräddningen och Räddningstjänsten. Ring alltid 112 vid en drunkningsolycka.

