Varma dagar ökar risk för badsårsfeber

Vad orsakar vibrioinfektion?

Vibriobakterier, eller vibrioner, är ett bakteriesläkte som innehåller flera sjukdomsframkallande arter. Den mest kända vibriobakterien är Vibrio cholerae som orsakar diarrésjukdomen kolera. Den varianten finns inte i Sverige. Däremot har vi flera andra vibrioarter som kan skapa problem, särskilt i samband med värmebölja.

- Man kan bli infekterad av vibriobakterier på flera olika sätt, berättar Hans. Om man får en kallsup eller äter råa skaldjur som innehåller bakterien kan man drabbas av tarminfektion, och då får man diarré. Den här typen av vibrioinfektioner ser vi sällan i Sverige. Simmar man med huvudet under vattenytan finns det risk för att bakterien kommer in i hörselgången och orsakar öroninfektion.

- Den svåraste formen av vibrioinfektion är badsårsfeber, när bakterien har fått fäste i ett öppet sår. Då får man först en sårinfektion, med smärta från såret, feber och allmänpåverkan. Infektionen kan sedan sprida sig till omgivande vävnader och till blodbanan, där den leder till blodförgiftning (sepsis).

Det är framför allt äldre och personer med nedsatt immunförsvar, diabetes eller leversjukdom som löper risk att drabbas av badsårsfeber. Tillståndet kan bli livshotande om man inte snabbt kommer under vård. Badsårsfeber behandlas med antibiotika på sjukhus, och i svåra fall kan både intensivvård och kirurgiska åtgärder behövas.

Trivs bäst i vattentemperaturer över 20 grader

Vibriobakterierna trivs bäst i bräckvatten och saltvatten, men kan även förekomma i insjöar. När vattentemperaturen är 20 grader eller högre förökar sig bakterierna snabbt. Störst antal fall ses under högsommaren, när vattentemperaturen har legat över 20 grader en tid. År 2018 anmäldes rekordmånga fall av vibrioinfektion till Folkhälsomyndigheten. Då rapporterades totalt 178 fall in, varav drygt hälften utgjordes av sår- eller blodinfektioner.

Hur noga ska man vara om man har mindre sår på kroppen?

- Rådet är att alla som har öppna sår bör undvika utomhusbad. Det gäller även badtunnor och spabad, om de är fyllda med sjö- eller havsvatten. Men har man bara ett litet ytligt sår, till exempel efter att ha kliat sönder ett myggbett, är det normalt sett inte någon fara.

- Risken för att drabbas av allvarlig sårinfektion ökar om man har en sjukdom eller läkemedelsbehandling som påverkar immunförsvaret, påminner Hans. Även äldre och personer med leversjukdom eller diabetes löper ökad risk för badsårsfeber. Tillhör man en riskgrupp kan det vara en god idé att förebygga sårskador i samband med bad, till exempel genom att använda badskor.

- Om man har otur och blir skadad medan man badar ska man tvätta såret noga med tvål och rent vatten, samt ta kontakt med sjukvården. 

Vill man vara helt på den säkra sidan ska man avstå från utomhusbad under senare delen av sommaren. Då kan man behöva svalka sig på andra sätt, främst genom att hålla sig i skuggan och dricka mycket vatten, för att inte riskera överhettning och uttorkning. Här hittar du mer information om värmeslag.