Läpp-, käk- och gomspalt hos barn

​Orsak och symptom vid läpp-, käk- och gomspalt hos barn

Läpp-, käk- och gomspalt är medfödda missbildningar som förr kallades harmynthet. De utvecklas under graviditetens andra och tredje månad, då fostrets ansikte växer fram och dess delar växer ihop.

Det finns flera sätt att behandla läpp-, käk- och gomspalt. Modern plastikkirurgi ger goda resultat.

Hos två foster av 1000 växer inte näsa, överläpp och käke ihop som de ska, utan en spalt bildas. Totalt föds 200 spädbarn med denna missbildning. Den är vanligare bland pojkar än flickor och det finns en ärftlig komponent. Föräldrar som själva har haft denna missbildning löper ökad risk att få barn som har det. Detsamma gäller om ett äldre syskon har det.

Varför spalterna bildas är inte klarlagt, men rökning och alkohol under graviditeten ökar risken liksom brist på folsyra. Ibland handlar det enbart om ett hack i läppen, ibland går spalten hela vägen från näsan till gommen. Spalten är vanligast på vänster sida. Om den enbart berör läppen, kallas det läppspalt, om det berör både läppen och käken kallas det läpp-käkspalt. I de fall det berör läpp, käke och gom kallas det för LKG-spalt.

Symptom på LKG-spalt kan upptäckas med ultraljud, men oftast upptäcks spalten i samband med förlossningen. Det gäller framförallt gomspalt, som kan vara svår att upptäcka med ultraljud.

En bebis med läpp-, käk- eller gomspalt kan ha svårt att amma och suga. Det beror på att den spalt som skapats kan göra att det kommer in för mycket luft när barnet suger, vilket gör att ett vakuum inte kan skapas. LKG-spalt innebär en ökad risk för nedsatt hörsel liksom en ökad risk för öroninflammation.

När ska jag söka vård?

I samband med förlossningen kontaktar sjukvården dig som fått ett barn som fötts med läpp-, käk- eller gomspalt. Ett särskilt team sätts samman för att ge stöd och bestämma en plan för vård, som gäller både fram till en operation och tiden efter.

Behandling

Det finns idag sex nationella center för behandling av LKG-spalt. Det är Umeå, Uppsala-Örebro, Stockholm, Göteborg, Linköping och Malmö. Modern plastikkirurgi ger effektiv hjälp.

Operationen genomförs normalt när barnet är några månader gammalt. Det beror på hur spalten ser ut. Tre slags operationer kan genomföras. Den första handlar om att korrigera utseendet. Den andra berör hörseln och den tredje förmågan att äta och tala.

Förberedelse för operationen påbörjas dagen innan. Då görs en genomgång av rutinerna kring operationen och tiden efter.

Inför operationen får barnet lugnande medicin. Under själva operationen är barnet sövt.

Den normala vårdtiden är 2 till 3 dygn. Direkt efteråt får barnet dropp och därefter flytande föda som sedan övergår till mjuk mat de 2 första veckorna.

Ett återbesök görs 1 vecka efter operation. Därefter planeras ytterligare återbesök, ett första när barnet är 1 år. Därefter sker återkommande återbesök tills dess barnet är vuxet. Om barnet har läpp- eller gomspalt, opereras dessa färdigt när barnet är i småbarnsåldern (2 till 4 år). Om barnet har käkspalt, sker de kompletterande operationerna senare, när barnet är i 5- eller 6-årsåldern eller ännu äldre.

I 50 procent av fallen får barnet även hjälp av en logoped för att korrigera språk- och talproblem.

Vad kan jag göra själv?

Det är i regel alltid nödvändigt med operation, om ditt barn föds med läpp-, käk- eller gomspalt. Du som förälder får därför information om detta direkt på BB.

I väntan på operation är det ofta nödvändigt att vidta särskilda åtgärder när det gäller amning. En bröstpump kan inledningsvis behövas för att lindra de problem som uppstår när barnet inte kan suga ordentligt. En sådan pump kan köpas på apoteket. Där finns även anpassade nappflaskor.

Ofta är det bra att hålla barnet upprätt vid amning för att motverka att det får i sig för mycket luft och att gaser bildas.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om ditt barn har läpp-, käk- eller gomspalt, kopplas vanligen ett specialistteam till barnet. Du behöver därför söka vård på en fysisk mottagning.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-07-18

Faktagranskad av:

Staffan Jannesson Billing, Specialistläkare inom gynekologi och obstetrik, Min Doktor