Hemorrojder

Vad är hemorrojder?

Hemorrojder är en sorts “kuddar” som sitter i slutet av ändtarmen och hjälper till att hålla tätt. De består av blodkärl, bindväv och muskelvävnad, och är täckta av hud eller slemhinna. När “kuddarna” av någon anledning blir klämda, inflammerade eller svullna kan det leda till besvär. Det kan ske när trycket runt ändtarmsområdet är ökat, som vid förstoppning och krystande. Tillståndet är mycket vanligt förekommande och oftast ofarligt. 

Om hemorrojderna sitter inne i ändtarmen kallas de inre hemorrojder, och om de sitter vid ändtarmsöppningen kallas de för yttre hemorrojder. Du kan ha olika grader av hemorrojdförändringar. Symptomen varierar beroende på vilken grad det är, samt om du har yttre eller inre hemorrojder. Många har både yttre och inre hemorrojder samtidigt.

Vad orsakas hemorrojder av?

Hemorrojder kan orsaka problem när de blir förstorade eller hamnar ur läge. Exakt hur detta går till är inte riktigt klarlagt. En teori är att hemorrojden glider nedåt i ändtarmskanalen - om du till exempel krystar länge - och att blodcirkulationen då försämras. Det leder i sin tur till att blodkärlen inuti “kudden” svullnar. Vävnaden blir efterhand inflammerad, vilket ökar svullnaden ytterligare. Den känsliga slemhinnan kan lätt börja blöda i samband med att trycket ökar, till exempel när du går på toaletten.

När en hemorrojd buktar ut genom ändtarmsöppningen kallas det för att den är prolaberad (framfallen). En prolaberad hemorrojd kan ömma och svida. I vissa fall går den tillbaka av sig själv, eller med lite hjälp, men en del prolaberade hemorrojder blir kvar utanför permanent. 

Om blodcirkulationen i en hemorrojd är väldigt påverkad kan det leda till trombotisering, det vill säga att en blodpropp bildas. En trombotiserad hemorrojd kännetecknas av att den gör mycket ont, är svullen samt blåröd till färgen.

Riskfaktorer för att få hemorrojder är:

• Långvarig förstoppning.

• Långvarig diarré/frekvent avföring.

• Överdrivet krystande.

• Att sitta länge på toaletten.

• Graviditet, då trycket i bäckenet ökar.

• För lite fibrer i kosten.

• För lite motion.

Tillståndet är vanligare hos män, och risken för att få hemorrojder ökar med åldern. 

Symptom vid hemorrojder

De flesta med hemorrojder får bara lindriga symptom. 

Vid grad I-hemorrojder är det enda symptomet att det ibland blöder lite grann från ändtarmen i samband med att du har avföring. Detta kan upptäckas genom att det finns blod på toalettpappret eller avföringen.

Grad II-hemorrojder kan bukta ut lite grann när du krystar, men går snabbt tillbaka igen. Lite blödning är också vanligt.

En grad III-hemorrojd yttrar sig som en utbuktning som blir kvar efter att du har krystat, men som går att trycka in igen. Även här är det vanligt att ha lite blödning. 

Vid grad IV-hemorrojd är symptomen besvärligare. Då är hemorrojden framfallen utanför ändtarmsöppningen och går inte att trycka tillbaka. Den kan ömma, och risken för trombotisering är större.

Beroende på hur svåra dina besvär är kan du ha ett eller flera av följande: 

• Sparsamt med blod på toapappret efter att du har haft avföring. 

• En lite större mängd blod när du går på toaletten. 

• Sveda och ömhet kring ändtarmsöppningen.

• Det gör ont när du bajsar.

• Läckage av vätska eller gaser.

• Klåda.

• Svårare smärta, om hemorrojden är inklämd eller har drabbats av blodpropp. 

Behandling av hemorrojder

Hemorrojder försvinner oftast utan behandling inom ett par veckor. Olika läkemedel kan lindra symptomen. Medicinerna hjälper till att minska besvär med klåda, sveda och eventuell inflammation. 

Om hemorrojderna orsakar långvariga eller återkommande besvär går det att krympa dem eller avlägsna dem genom olika ingrepp:

• Gummibandsligering, när ett litet gummiband placeras vid basen av hemorrojden. Den utskjutande delen kommer då att försvinna efter några dagar. 

• Injektionsbehandling, som får slemhinnan och blodkärlen till hemorrojden att skrumpna. 

• Operation, då hemorrojden tas bort kirurgiskt.

Hur länge håller hemorrojder i sig?

Hur länge besvären varar beror bland annat på hur svåra de är. En mindre hemorrojd, med lindriga symptom, brukar bli bättre på några dagar. Lite svårare besvär kan hålla i sig i 1 till 2 veckor. En del hemorrojder blir inte helt bra, trots egenvård, och då bör du kontakta läkare. 

Om hemorrojderna har dykt upp i samband med graviditet kan de hålla i sig fram till förlossningen.

När bör jag söka vård?

Hemorrojder är ett ofarligt tillstånd som oftast kan hanteras med egenvård. Däremot kan blödning från ändtarmen ha andra orsaker, en del av dem allvarliga. Om du har långvarig eller återkommande blödning, eller om du har blod i avföringen, bör du söka vård. 

Hemorrojder som inte blir bra efter någon vecka med egenvård, eller som återkommer ofta, kan behöva behandlas hos läkare. Kontakta din vårdcentral.

Vid akut, svår smärta kan du vända dig till en jouröppen mottagning. 

Vad kan jag göra själv?

Om du vill minska risken för att få hemorrojder, eller om du vill lindra befintliga besvär, bör du tänka på följande: 

• Undvik att sitta långa stunder på toaletten.

• Undvik långvarigt krystande. 

• Undvik analsex vid pågående hemorrojdbesvär. Analsex är inte en orsak till hemorrojder, men det kan fördröja läkningen.

• Om du ofta har förstoppning bör du äta fiberrik mat, dricka extra mycket vatten och röra på dig regelbundet.

• Om du har problem med kroniska diarréer bör du kontakta läkare eller dietist för råd.

Det finns särskilda receptfria läkemedel för hemorrojder, i form av salvor eller stolpiller som innehåller kortison och lokalbedövande medel. Dessa finns att köpa på apotek och kan användas enligt anvisning på förpackningen, eller i samband med toalettbesök. Salvan smörjs runt ändtarmsöppningen inför toalettbesök, medan stolpiller ska användas efteråt.

Du bör inte behandla med de här läkemedlen i mer än 3 veckor -  långvarig kortisonbehandling kan göra att huden blir tunnare och lättare drabbas av infektioner.

Ljummet vatten kan hjälpa om du har sveda och klåda. Du kan duscha på analöppningen, eller ta sittbad en eller flera gånger om dagen.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan hjälpa dig med en bedömning om du har hemorrojder. Vi kan ge dig råd för egenvård, eller hänvisa dig vidare om du behöver undersökas på en fysisk klinik.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2024-03-12

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor