Hem > Hälsa och sjukdomar > Hudbesvär > Myggbett

Myggbett

Mygg, knott och svidknott är alla blodsugande insekter som är aktiva under den varmare delen av året. Betten, eller sticken, är ofarliga men kan klia mycket. I andra delar av världen sprids allvarliga sjukdomar via mygg, såsom malaria och denguefeber. 

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Allmänt om mygg

Det finns tiotusentals myggarter i världen, men när vi talar om mygg är det vanligtvis stickmyggor vi menar, och de utgör cirka 3500 arter. Omkring 50 av dessa finns i Sverige. Stickmyggor har en så kallad sticksnabel som de använder för att suga blod. Det är bara honorna som suger blod, och det gör de för att få näring inför äggläggningen. 

En mygga är ungefär en centimeter stor och lever i upp till två månader. Beroende på myggart kan antalet generationer per säsong variera. Skogsmyggen kläcks bara en gång per säsong, medan översvämningsmygg kan ha flera generationer under en och samma sommar. Det finns också skillnader i hur långt myggen flyger och vilken tid på dygnet de är aktiva. Översvämningsmygg kan flyga många kilometer och suger blod från morgon till kväll, medan skogsmyggen håller sig på en och samma plats, och är aktiva framför allt vid gryning och skymning. 

Svidknott och knott är andra typer av myggor som är mindre till storleken, mellan en halv och sex millimeter. Till skillnad från stickmyggorna har de ingen snabel utan tar ett bett i huden när de ska suga blod. Det är vanligt att få flera knottbett vid ett och samma tillfälle. 

Är myggbett farliga?

Myggbett är i sig ofarliga. Även om vissa människor kan vara överkänsliga mot mygg- och knottbett är allvarliga allergiska reaktioner mycket sällsynta. Vissa arter av mygg kan dock sprida olika sjukdomar. I Sverige är det framför allt tularemi (harpest) och Ockelbosjuka som överförs via mygg. Båda sjukdomarna är väldigt ovanliga, men de kan ge upphov till symptom som behöver läkarvård. Tularemi orsakar feber samt sår vid bettstället, och lymfkörtlarna i området brukar svullna upp. Ockelbosjukan ger främst ledvärk och ibland feber. Båda smittorna förekommer framför allt i norra Sverige. 

I andra länder utgör smittspridning via mygg ett stort problem, då det medför att sjukdomar som malaria och denguefeber är svåra att bekämpa. Andra smittor som överförs med mygg är gula febern och zikavirus. Några av de myggarter som finns i Sverige har förmåga att sprida malariaparasiten, men tack vare vårt svala klimat kan inte parasiten få fäste och sprida sig i Sverige. 

Varför kliar myggbett och knottbett?

Myggor har ämnen i sin saliv som gör att blodet inte koagulerar (levrar sig). När myggan sprutar in saliven genom huden reagerar kroppens immunförsvar, och vi får klåda, svullnad och rodnad runt stickstället. Det här är en normal reaktion, men vissa människor är överkänsliga mot myggbett och kan få kraftigare symptom, med stora svullnader och mer intensiv klåda. 

En del upplever att immunförsvaret vänjer sig vid myggsaliven, så att symptomen blir lindrigare senare under säsongen. Vuxna brukar också reagera lite mindre på myggbett än vad barn gör. Vid utlandsresa kan du däremot exponeras för nya myggarter och då få en mer uttalad reaktion än du är van vid. 

Vem kan drabbas?

Vem som helst kan bli myggbiten, men myggen dras till vissa ämnen som en del människor avger mer av än andra. Myggen attraheras även till koldioxid och kroppsvärme, vilket innebär att du kan locka till dig fler mygg när du tränar eller anstränger dig. Alkohol påverkar blodcirkulationen så att temperaturen på hudytan stiger, och det gör dig också mer tilltalande för mygg. 

Symptom

Symptomen vid myggbett och knottbett kan vara besvärande, men de är ofarliga och brukar gå över inom några dagar. Typiska symptom är:

  • Svullnad runt sticket eller bettet. Hos dig som är överkänslig kan svullnaden bli flera centimeter stor. Detsamma gäller där huden är tunn, som i ögonlocket. 

  • Rodnad

  • Klåda

Har du kliat sönder ett myggbett finns det risk för att det ska bli infekterat. Då brukar rodnaden och svullnaden runt bettet bli kraftigare efter några dagar. Du kan också ha ett vätskande sår samt i ovanliga fall få lätt feber. 

Hur behandlas myggbett och knottbett?

Du kan lindra symptomen vid myggbett genom att kyla ner den drabbade huden, eller smörja den med kylbalsam, alsolsprit eller lokalbedövande gel. En mild kortisonkräm dämpar också reaktionen runt bettet. Är du överkänslig mot myggbett eller knottbett kan du ta antihistamintabletter.

Om du har tecken på infektion runt myggbettet bör du hålla rent med tvål och vatten, alsolsprit, alcogel eller liknande. 

När ska jag söka vård?

Det är mycket sällsynt med allvarliga överkänslighetsreaktioner efter myggbett eller knottbett, men om du har fått många bett samtidigt, som orsakar kraftig svullnad och klåda, ska du uppsöka vården. 

Om du har fått en sårinfektion som inte går över med egenvård bör du också kontakta sjukvården. 

Sök vård för myggbett

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för myggbett

Vad kan jag göra själv?

Det finns ingen patentlösning som ger garanterat skydd mot mygg och knott. Däremot finns det mycket du kan göra för att minska risken för att bli myggbiten: 

  • Bär heltäckande kläder i ljusa färger. Mygg dras till mörkare färger.

  • Använd myggmedel som repellerar (stöter bort) mygg. De finns som spray, stift och roll-on. Observera att vissa medel inte ska användas till små barn. 

  • Sätt upp myggnät för fönster och dörrar, samt över barnvagnen.

  • Använd mygghatt.

  • Undvik att riva och klia på betten, eftersom det ökar risken för infektion.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan ge dig råd kring hur du förebygger och behandlar bett av mygg, knott och svidknott. Vi kan också hjälpa dig med behandling om du har fått ett infekterat stick eller bett. 

Publicerad:

2022-08-29

Senast uppdaterad:

2022-09-20

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor