Allmänt om ont i ryggen
Ryggont kan kännas på olika sätt beroende på orsak och var i ryggen besvären sitter. Vissa upplever en molande värk, andra beskriver en skarp eller brännande smärta. Smärtan kan sitta mitt i ryggen eller på höger eller vänster sida, och den kan stråla ner mot säte eller ben. Värken kan plötsligt komma i samband med ett lyft, eller utvecklas långsamt över tid.
De flesta besvär i ryggen är ofarliga och går över med vila och egenvård. Men ibland kan ryggvärk påverka vardagslivet så mycket att du behöver hjälp och vägledning från vården.
Vad orsakar ryggvärk?
Ont i ryggen kan bero på många orsaker, som till exempel felaktig arbetsställning med överbelastning av muskler eller påverkan på nerver. Spända muskler kan också ha en psykologisk orsak, där stress, oro och nedstämdhet kan ge ont i ryggen som ett av flera symptom.
Även övervikt i kombination med svag magmuskulatur eller bålstabilitet kan leda till felbelastning och ryggvärk.
Sjukdomar som reumatism, artros och andra autoimmuna, inflammatoriska sjukdomar kan i vissa fall också ge ryggvärk som ett symptom.
Olika sorters ryggvärk
Vanlig ryggvärk (lumbago) och ryggskott (lumbago acuta) är vanligt. Ryggskott kännetecknas av en mycket skarp smärta som ofta uppstår i samband med ett lyft och en vridning av ryggraden.
Ischias eller lumbago ischias är en annan typ av ryggvärk, där smärtan från ländryggen också strålar ner i ett ben på grund av en inflammation i ischiasnerven. Förutom smärta kan även känseln påverkas.
Vid värk i bröstryggen känns smärtan oftast mellan skulderbladen, vilket vanligtvis beror på spända muskler. I ovanliga fall kan smärta i bröstryggen vara relaterad till hjärt-kärlsjukdom.
Vanliga symptom vid ryggvärk
Hur ryggvärk känns varierar mellan olika personer och olika typer av besvär. Många beskriver en molande, dov eller stelhetskänsla i ryggen. Ibland känns smärtan huggande eller skarp, särskilt vid rörelse. Om nerver är påverkade kan du också uppleva domningar, stickningar eller att smärtan strålar ner i ett ben.
Vid långvarig ryggsmärta är det vanligt att även sömn, humör och livskvalitet påverkas.
Behandling vid ryggvärk
Ryggvärk är ofta en tillfällig och övergående smärta. Receptfria, smärtlindrande läkemedel lindrar i de flesta fall.
Om det rör sig om en sjukdomsorsakad ryggsmärta, som vid till exempel reumatism eller artros, behövs ofta speciell behandling.
Naprapater, kiropraktorer och sjukgymnaster är specialiserade på att behandla ryggvärk. De utför oftast en undersökning, analys och manuell behandling med tryck, massage och justering av ryggmuskulatur och leder. De kan också hjälpa dig att ta fram ett individuellt tränings- eller rörelseprogram som kan lindra ryggvärken och förhindra att den återkommer.
Vid psykologiska orsaker och stressrelaterad ryggvärk kan en psykolog och KBT (kognitiv beteendeterapi) ge positiv effekt och minska ryggvärken.
I vissa fall krävs en operation för att komma tillrätta med ryggproblemen. Detta gäller till exempel vid problem med att ryggradens diskar har sjunkit ihop.
Om ryggvärken håller i sig i mer än 2 veckor, kan du behöva konsultera läkare. Om du har ont i ryggen varje dag i mer än 3 månader, kan det handla om kronisk ryggvärk som behöver utredas.
Vetenskapligt stöd för långvarig effekt av behandlingar som massage, akupunktur, TENS, kyla, värme eller ultraljud är begränsat. Vissa kan ändå uppleva tillfällig lindring, särskilt i kombination med rörelse.
När bör jag söka vård?
De flesta som har ryggont blir bättre inom en till två veckor. Om dina besvär inte har förbättrats inom den tiden, eller om du har återkommande smärta som påverkar vardagslivet, bör du kontakta vården. Det gäller även om du får ryggont i samband med andra symptom, som feber, viktnedgång eller problem att kissa.
Om ryggsmärtan eller ryggvärken har pågått i mer än tre månader räknas den som långvarig och kan behöva utredas vidare.
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appenVad kan jag göra själv?
Det finns mycket du kan göra själv för att både förebygga och lindra ryggvärk:
Rörelse och att ta pauser under arbetsdagen är viktigt. Försök avsätta 5 minuter varje timme där du reser dig och går lite, rullar på axlar och vrider nacken från sida till sida. Stå gärna upp istället för att sitta ner när du jobbar, om möjligt.
Vardagsmotion, som att gå eller cykla till jobb eller skola, är bra för att undvika eller lindra ryggvärk.
Övrig fysisk aktivitet som styrketräning på gym, simning, löpning, yoga och annan träning är också bra för att motverka och lindra ryggvärk. Den bästa träningen är den som blir av, så välj en träningsform som du tycker är rolig och som passar din livsstil.
Vid tillfällig ryggvärk kan smärtstillande, receptfria läkemedel lindra. En kombination av paracetamol och ibuprofen kan ge starkare effekt, men diskutera gärna med apotekspersonal för rätt dosering. Det kan vara bra att kombinera receptfria, smärtstillande läkemedel med en promenad eller annan lättare fysisk aktivitet för att lösa upp muskelspänningar som annars kan förvärra ryggvärken.
En sjukgymnast kan hjälpa dig med ryggövningar som stärker och rehabiliterar din rygg och som är individuellt anpassade till dig.
När du lyfter tunga föremål ska du tänka på att hålla det du lyfter nära kroppen, böja på knäna och inte vrida ryggen i sidled.
Hur kan Min Doktor hjälpa?
Om du har haft ryggont en längre tid eller känner dig osäker på när det är läge att söka vård, finns Min Doktor här för att hjälpa dig. Du kan få kontakt med läkare digitalt, och vi guidar dig vidare vid behov.
Sök akut vård om du har ryggvärk och samtidigt:
Du tappar känsel eller får domningar i båda benen.
Du upplever domningar kring ändtarm eller könsorgan.
Du känner inte att du är kissnödig, eller kissar på dig utan att märka det.
