Hem > Hälsa och sjukdomar > Ryggbesvär > Ryggskott (lumbago acuta)

Ryggskott (lumbago acuta)

Ryggskott kännetecknas av en skarp och plötslig smärta i ländryggen, som utgör den nedre delen av ryggen. Akut ryggskott är vanligt och uppstår oftast till följd av en längre tids felbelastning och slitage. Den akuta smärtan kan utlösas av en isolerad händelse, som till exempel en ovan rörelse eller ett ovanligt tungt lyft.

Öppet alla dagar, dygnet runt.

Vad är ryggskott?

Ryggskott innebär en akut smärta i ländryggen, den del av ryggen som sitter mellan bröstkorgen och bäckenet. Smärtan kan kännas nästan förlamande de första dagarna, men brukar klinga av gradvis inom ett par veckor. Ländryggssmärta kallas ibland för lumbago och ryggskott för lumbago acuta.

Omkring fyra av fem får ont i ländryggen någon gång i livet. I de allra flesta fall går det inte att hitta någon specifik orsak, utan smärtan tros komma från muskler, leder och ledband. I vissa fall har symptomen en annan bakgrund, som diskbråck eller njurbäckeninflammation, men det är mindre vanligt. 

Ryggskott brukar komma plötsligt, ofta i samband med tunga lyft. Du kan även få ryggskott vid en lättare ansträngning, som till exempel när du böjer dig ner för att knyta skorna. Många som får ryggskott har redan innan känt av stelhet och trötthet i ryggen. 

Det finns många olika sätt att förebygga och lindra besvär med ryggskott.

Hur uppkommer ryggskott?

Akut ryggskott brukar uppträda vid rörelser som kroppen inte är beredd på. Det kan också inträffa när du har överansträngt ryggen med ovan belastning, som vid säsongens första snöskottning. Den ögonblickliga smärtan - som kan komma från till exempel en ledkapsel, ett muskelfäste eller ett ligament - utlöser en reaktion hos de omgivande musklerna, så att de krampar. Muskelkrampen gör ont och är ett sätt för kroppen att skydda sig mot rörelser som ger fortsatt skada i området. 

Sådant som kan bana vägen för ryggskott är bland annat:

  • Svag muskulatur i rygg och bål.

  • Fysiskt ansträngande arbete.

  • Stelhet, till exempel om du har en stillasittande livsstil.

  • Ibland överrörlighet i en viss del av ryggen, för att kompensera för stelhet någon annanstans.

  • Dålig blodcirkulation.

  • Riskabelt utförda lyft.

Riskfaktorer är bland annat ålder, övervikt, rökning och stress. 

Symptom vid ryggskott

Ryggskott kommer oftast plötsligt och kan till exempel utlösas när du böjer dig framåt. Det kan kännas som att du tillfälligt tappar kraften i ryggen eller som en låsning som gör att du har svårt att röra dig.

De första 2 till 3 dagarna kan du ha väldigt ont, men det går oftast att hitta positioner som är förhållandevis smärtfria. Den värsta smärtan brukar ge med sig efter några dagar och i de flesta fall har den försvunnit helt efter 2 veckor.

Vanliga symptom vid ryggskott är:

  • Skarp, plötslig smärta i den nedre delen av ryggen

  • Smärta som känns krampaktig, huggande eller skärande

  • Smärta som förvärras när du vrider ryggen eller rör på dig

  • Smärta som strålar ut mot skinka, höft eller ben

Ryggbesvär hos barn

Det är vanligt med ryggbesvär hos barn, särskilt hos äldre barn och ungdomar. Besvären kan ha olika orsaker, till exempel överansträngning i samband med fysisk aktivitet, ett medfött tillstånd eller så kallat diskbråck.

Besvären går ofta över av sig själva, men ibland kan det behövas särskild behandling.

Undersökning vid ryggont

När du söker vård för ryggskott undersöker läkaren din rygg och din rörlighet. Om det finns misstanke om nervpåverkan, som till exempel vid diskbråck, görs en undersökning av olika neurologiska funktioner, såsom reflexer och känsel. Det finns inget särskilt test för att ställa diagnosen ryggskott, utan det görs utifrån din sjukdomshistoria och genom att utesluta andra orsaker till ryggsmärtan.

Om du har långvarig smärta som inte blir bra av behandling kan det bli aktuellt med andra undersökningar, i syfte att upptäcka eventuella förändringar i ryggen. Sådana undersökningar kan exempelvis vara röntgen, MR-undersökning eller datortomografi.

Hur behandlas ryggskott?

Ryggskott brukar kunna läka ut av sig själv. Under det första dygnet är smärtan som mest intensiv och den avtar därefter successivt. Ibland kan det ta upp till 2 veckor innan du är smärtfri. Under tiden kan du ofta lindra smärtan på egen hand utan att behöva söka vård, med till exempel värme och receptfria värktabletter. 

Det är viktigt att du håller dig fysiskt aktiv så mycket du förmår, även om det gör ont. Dels får du bättre blodcirkulation av att röra dig, dels riskerar du att förlora muskelstyrka om du är sängliggande länge. Det kan i sin tur fördröja tillfrisknandet och göra att du har mer ont än nödvändigt. 

Långvarig ryggsmärta, som pågått i mer än 2 veckor, kan behöva läkarvård. Behandlingen utgörs först och främst av fysioterapi och rehabträning. Du kan också få recept på starkare värktabletter om det behövs. 

När ska jag söka vård?

Sök vård akut om du plötsligt får ont i ryggen och samtidigt:

  • Tappar känseln och får domningar och stickningar i båda benen

  • Tappar känseln och får domningar och stickningar kring ändtarm och könsorgan

  • Har problem med att hålla tätt eller med att gå på toaletten

  • Har feber och känner dig sjuk

Om du har ont i längre tid än 2 till 3 veckor bör du uppsöka läkare. 

Sök vård för ryggskott

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för ryggskott

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket som du kan göra själv för att lindra och förebygga ryggskott.

Tips för att lindra ryggskott:

  • Ibland kan värme kännas lindrande. En värmedyna eller ett värmeplåster kan mildra smärtan.

  • De första dagarna, när smärtan är som svårast, kan det kännas skönt att ligga ner på rygg med benen böjda och vilandes på till exempel en pall eller ett lågt bord. Du kan även lägga en kudde i svanken om det känns bekvämare.

  • Rörelse är bättre än vila, trots att det kan göra ont. Försök om möjligt att fortsätta med vardagliga sysslor och ta lugna promenader för att hålla igång blodcirkulationen.

  • En sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor kan lindra smärtan. De kan också ta fram ett träningsprogram med övningar som kan fungera både lindrande och förebyggande.

Gör följande för att förebygga ryggskott:

  • Motion och styrketräning är effektivt för att förebygga muskelspänningar och problematik som leder till ryggskott. Vardagsmotion – som korta promenader – är också hjälpsamt.

  • En naprapat eller fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar som förebygger ryggskott.

  • Var försiktig när du lyfter tunga föremål. Håll det du lyfter nära kroppen, böj på knäna och undvik att vrida ryggen i sidled. Tänk på att använda magmuskler och benmuskler vid lyft. 

  • Ta regelbundna pauser under arbetsdagen. Detta är särskilt viktigt om du har ett statiskt och stillasittande jobb.

  • Var noga med ditt val av skor. De ska helst vara stabila med lite svikt.

  • Ibland beror ryggproblem på stress eller andra psykiska besvär. Då kan avslappningsövningar som yoga eller meditation hjälpa.

När bör jag söka vård?

Om du har ont i mer än 2 till 3 veckor bör du kontakta vården. Sök vård akut om du plötsligt får ont i ryggen och samtidigt:

  • Tappar känseln och får domningar och stickningar i båda benen

  • Tappar känseln och får domningar och stickningar kring ändtarm och könsorgan

  • Har problem med att hålla tätt eller med att gå på toaletten

  • Har feber och känner dig sjuk

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har mycket ont och inte blir hjälpt av värktabletter, bör du vända dig till läkare. Välkommen att kontakta Min Doktor för snabb hjälp.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-09-20

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor