Fråga: Hur kan jag bli av med min rädsla för att kräkas om jag har emetofobi?

Svar

Tack för din fråga! Så viktigt att du lyfter det här tabubelagda ämnet som många lider av utan att prata om. Du är långt ifrån ensam, och bara att lära sig mer om kräkning och dess funktion kan ibland lindra fobin.

Att kräkas är obehagligt – det håller de flesta med om. För vissa utvecklas rädslan till en så stark fobi att det påverkar vardagen. När rädslan för att kräkas, eller att andra ska göra det i närheten, leder till att du börjar undvika olika situationer så kallas det kräkfobi eller emetofobi.

Ofta har personer med kräkfobi en mängd felaktiga föreställningar om kräkning och illamående. Dessa tankar och rädslor förstärker ofta känslan av att kräkas är något farligt. Men faktum är att kräkning är kroppens skyddande reaktion – en reflex som aktiveras när något potentiellt skadligt finns i magen, som gift eller bakterier. Att vi inte kan kontrollera kräkreflexen kan upplevas som skrämmande, särskilt om vi har en stark rädsla för att tappa kontrollen.

Vi kan också kräkas av andra orsaker som stress, smärta, åksjuka eller graviditet. Ibland triggas kräkreflexen av sinnesintryck, till exempel om vi ser eller luktar något som kroppen uppfattar som potentiellt skadligt. Det är ett sätt för kroppen att skydda oss från att få i oss något som kan vara farligt.

Symptom på emetofobi 

När rädslan för att kräkas tar över livet, kan det påverka både kropp och sinne. Vanliga symptom är:

• Intensiv ångest vid tanken på att kräkas eller att vara nära någon som kräks.

• Undvikande beteenden, som att inte äta på restaurang, resa eller delta i sociala sammanhang.

• Fysiska symptom som hjärtklappning, svettningar eller illamående vid tanken på att kräkas.

• Katastroftankar, där du hela tiden oroar dig för att du ska kräkas, även i situationer där det är osannolikt. Det kan skapa en ond cirkel där ju mer du undviker situationer där kräkning kan inträffa, desto mer förstärks rädslan. Och ju mer du oroar dig, desto mer fysiskt obehag känner du.

Vad kan jag göra själv?

Det finns sätt att bryta den onda cirkeln och få hjälp att hantera rädslan för att kräkas.

​​Gradvis exponering

En viktig behandlingsmetod är att gradvis närma sig det som skrämmer, steg för steg. Det kan handla om att läsa om kräkning eller att vara i situationer där du känner oro. Målet är att vänja sig vid rädslan så att den inte längre känns lika skrämmande. Detta sker tillsammans med en terapeut som stödjer dig genom processen.

Avslappning och andning

När du känner ångest kan det hjälpa att använda avslappningstekniker. En övning kan vara att andas in i fyra sekunder, hålla andan i fyra, och andas ut i fyra. Detta kan hjälpa till att lindra fysiska symptom på ångest.

Fokusera på andra tankar

Träna på att styra tankarna bort från det som oroar dig. När tankarna på kräkning kommer – byt fokus till något som känns tryggt eller roligt. Det handlar om att skapa nya tankemönster för att bryta den gamla, oroande cykeln.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT är en beprövad metod för att hantera fobier. En terapeut kan hjälpa dig att förstå och förändra de tankar och beteenden som förstärker rädslan.

Förstå din rädsla

Det är viktigt att förstå att kräkning är en normal, skyddande reflex från kroppen. Många gånger är rädslan för att kräkas större än den verkliga risken. När du lär dig mer om varför kroppen reagerar som den gör kan det minska rädslan.

Ha tålamod

Att övervinna en fobi tar tid. Var snäll mot dig själv och ta små steg. Det handlar om att gradvis bygga trygghet och förståelse för att du kan hantera situationer som tidigare kändes överväldigande.

Få hjälp hos Min Doktor

Om kräkfobin hindrar dig i vardagen finns det hjälp att få. Min Doktors psykologer kan göra en första bedömning och behandla lindrigare besvär. Men ofta behövs kontakt med psykolog via fysisk vård för KBT vid emetofobi. 

Det är viktigt att komma ihåg att rädslan, även om den känns verklig, inte är farlig och att du kan lära dig att hantera den. Med rätt stöd, små steg och kunskap om kroppens funktioner kan du känna dig tryggare och mindre orolig.

Vänliga hälsningar
Ida Holmberg, legitimerad psykolog hos Min Doktor