Ont i ryggen

Allmänt om ont i ryggen 

Ryggont kan kännas på olika sätt beroende på orsak och var i ryggen besvären sitter. Vissa upplever en molande värk, andra beskriver en skarp eller brännande smärta. Smärtan kan sitta mitt i ryggen eller på höger eller vänster sida, och den kan stråla ner mot säte eller ben. Värken kan plötsligt komma i samband med ett lyft, eller utvecklas långsamt över tid.

De flesta besvär i ryggen är ofarliga och går över med vila och egenvård. Men ibland kan ryggvärk påverka vardagslivet så mycket att du behöver hjälp och vägledning från vården.

De flesta besvär i ryggen är ofarliga och går över med tiden. Anpassad rörelse och egenvård kan hjälpa, men ibland påverkar ryggvärken vardagen så mycket att du behöver stöd från vården.

Vad orsakar ryggvärk?

Ont i ryggen kan bero på många orsaker, som till exempel felaktig arbetsställning med överbelastning av muskler eller påverkan på nerver. Spända muskler kan också ha en psykologisk orsak, där stress, oro och nedstämdhet kan ge ont i ryggen som ett av flera symptom.

Även övervikt i kombination med svag magmuskulatur eller bålstabilitet kan leda till felbelastning och ryggvärk.

Sjukdomar som reumatism, artros och andra autoimmuna, inflammatoriska sjukdomar kan i vissa fall också ge ryggvärk som ett symptom.

Olika sorters ryggvärk

• Vanlig ryggvärk (lumbago) och ryggskott (lumbago acuta) är vanligt. Ryggskott kännetecknas av en mycket skarp smärta som ofta uppstår i samband med ett lyft och en vridning av ryggraden.

• Ischias eller lumbago ischias är en annan typ av ryggvärk, där smärtan från ländryggen också strålar ner i ett ben på grund av en inflammation i ischiasnerven. Förutom smärta kan även känseln påverkas.

• Vid värk i bröstryggen känns smärtan oftast mellan skulderbladen, vilket vanligtvis beror på spända muskler. I ovanliga fall kan smärta i bröstryggen vara relaterad till hjärt-kärlsjukdom.

Vanliga symptom vid ryggvärk

Hur ryggvärk känns varierar mellan olika personer och olika typer av besvär. Många beskriver en molande, dov eller stelhetskänsla i ryggen. Ibland känns smärtan huggande eller skarp, särskilt vid rörelse. Om nerver är påverkade kan du också uppleva domningar, stickningar eller att smärtan strålar ner i ett ben.

Vid långvarig ryggsmärta är det vanligt att även sömn, humör och livskvalitet påverkas.

Behandling vid ryggvärk

Ryggvärk är ofta en tillfällig och övergående smärta. Receptfria, smärtlindrande läkemedel lindrar i de flesta fall.

• Om det rör sig om en sjukdomsorsakad ryggsmärta, som vid till exempel reumatism eller artros, behövs ofta speciell behandling.

• Naprapater, kiropraktorer och sjukgymnaster är specialiserade på att behandla ryggvärk. De utför oftast en undersökning, analys och manuell behandling med tryck, massage och justering av ryggmuskulatur och leder. De kan också hjälpa dig att ta fram ett individuellt tränings- eller rörelseprogram som kan lindra ryggvärken och förhindra att den återkommer.

• Vid psykologiska orsaker och stressrelaterad ryggvärk kan en psykolog och KBT (kognitiv beteendeterapi) ge positiv effekt och minska ryggvärken.

• I vissa fall krävs en operation för att komma tillrätta med ryggproblemen. Detta gäller till exempel vid problem med att ryggradens diskar har sjunkit ihop.

Om ryggvärken håller i sig i mer än 2 veckor, kan du behöva konsultera läkare. Om du har ont i ryggen varje dag i mer än 3 månader, kan det handla om kronisk ryggvärk som behöver utredas.

Vetenskapligt stöd för långvarig effekt av behandlingar som massage, akupunktur, TENS, kyla, värme eller ultraljud är begränsat. Vissa kan ändå uppleva tillfällig lindring, särskilt i kombination med rörelse.

När bör jag söka vård?

De flesta som har ryggont blir bättre inom en till två veckor. Om dina besvär inte har förbättrats inom den tiden, eller om du har återkommande smärta som påverkar vardagslivet, bör du kontakta vården. Det gäller även om du får ryggont i samband med andra symptom, som feber, viktnedgång eller problem att kissa.

Om ryggsmärtan eller ryggvärken har pågått i mer än tre månader räknas den som långvarig och kan behöva utredas vidare.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Smidig kontakt direkt i mobilen

Över 5 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv vid ryggont?

Försök att fortsätta med vardagliga aktiviteter så långt det går. Promenader och annan rörelse kan hjälpa dig att hålla igång. Att ligga stilla mer än vanligt kan göra att besvären tar längre tid att gå över.

Undvik tunga lyft när du har ont. Anpassa träningen och välj rörelser som inte ökar smärtan. En fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar som passar dina besvär.

Hur kan jag förebygga ryggont?

Gör rörelse till en vana

Försök att få in fysisk aktivitet i vardagen. Välj en träningsform som passar dig och som du vill fortsätta med.

Variera arbetsställningen

Bryt längre stunder av stillasittande med rörelsepauser. Växla gärna mellan olika arbetsställningar under dagen.

Anpassa hur du lyfter

Håll föremålet nära kroppen och undvik att vrida ryggen samtidigt som du lyfter. Be om hjälp med sådant som är tungt eller svårt att hantera.

Övningar för rygg och bål

Här är tre exempel på övningar som du kan göra hemma utan redskap. Anpassa rörelserna efter din förmåga och avbryt om smärtan ökar. Övningarna passar inte alla typer av ryggbesvär. En fysioterapeut kan hjälpa dig att välja och anpassa träningen.

Höftlyft

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet. Låt armarna vila längs sidorna. Lyft höften långsamt så långt som känns bekvämt, utan att överdriva svanken. Sänk sedan tillbaka i lugn takt.

Rygglyft

Ligg på mage med händerna under pannan eller längs sidorna. Titta ner och lyft överkroppen försiktigt en liten bit från golvet. Håll nacken i linje med ryggen och sänk långsamt tillbaka.

Fågelhunden

Stå på alla fyra med händerna under axlarna och knäna under höfterna. Sträck långsamt ett ben bakåt och motsatt arm framåt. Försök hålla ryggen stilla. Återgå till utgångsläget och byt sida.

Var kan jag få hjälp vid ryggont?

Om du har haft ryggont en längre tid eller känner dig osäker på när det är läge att söka vård, behöver du vända dig till en vårdcentral för en fysisk undersökning.

Sök akut vård om du har ryggvärk och samtidigt:

• Du tappar känsel eller får domningar i båda benen.

• Du upplever domningar kring ändtarm eller könsorgan.

• Du känner inte att du är kissnödig, eller kissar på dig utan att märka det.