Hidradenitis suppurativa (HS)

Vad är hidradenitis suppurativa (HS)?

Namnet hidradenitis suppurativa (förkortas HS) kommer från grekiskans ord för varbildande inflammation i svettkörtlarna. Benämningen är något missvisande eftersom det snarare är hårsäckarna (folliklarna) som blir igentäppta och inflammerade. 

HS beskrevs för första gången på 1800-talet, men det är ännu inte helt klarlagt vad som orsakar sjukdomen. Det vi vet är att HS inte är smittsamt, och inte har någonting med renlighet att göra. Däremot finns det ett antal andra faktorer som bidrar till att sjukdomen utvecklas:

Ärftlighet

Omkring 30 till 40 procent av de som drabbas av hidradenitis suppurativa har en eller flera släktingar som också har sjukdomen. 

Ålder och kön

Det är fler kvinnor än män som får hidradenitis suppurativa, och det är vanligast att sjukdomen bryter ut i ung ålder. De flesta som insjuknar i HS är mellan 20 och 30 år. En del patienter får dock besvär redan i tidiga tonåren. Det är ovanligt att människor över 40 år drabbas, däremot är det många som går med HS i flera år innan de får diagnos. 

Könshormoner

I en del fall debuterar HS i samband med puberteten, när nivåerna av könshormon stiger. Många kvinnor upplever även mindre symptom efter klimakteriet. Hormonell obalans, förknippad med annat sjukdomstillstånd eller med läkemedelsbehandling, rapporteras också kunna öka besvären. 

Rökning

Rökning har visat sig spela en betydande roll för att sjukdomen ska bryta ut, och rökstopp är en viktig del av behandlingen vid HS. Nikotin påverkar huden på flera sätt, bland annat genom att orsaka en ökad hudomsättning som gör att hårsäckarna lättare täpps till, och genom att förändra hudens mikrobiom (“bakterieflora”). 

Övervikt

Hidradenitis suppurativa är vanligare hos patienter med övervikt och fetma. Inte bara medför övervikten att områden med hudveck och ökad friktion är fler och större. Övervikt kan också medföra metaboliskt – eller metabolt – syndrom, vilket förknippas med en ökad risk för HS. Vid metaboliskt syndrom minskar cellernas känslighet för insulin, och såväl blodsocker som blodfetter och blodtryck påverkas. På sikt leder till metaboliskt syndrom till hjärt-kärlsjukdom. 

Bakterier

Även om bakterier i sig inte är grundorsaken till HS utgör de en komplicerande faktor. Vid HS blir ofta hudens mikrobiom förändrat, med tillväxt av vissa hudbakterier som i sin tur förvärrar inflammationen. 

Skav och friktion

Mekanisk nötning och skav, till exempel av sträva eller åtsittande kläder, är ytterligare en delorsak till HS.

Vad är symptomen vid hidradenitis suppurativa?

Hidradenitis suppurativa brukar ofta ge sig till känna omkring 20-årsåldern (men kan uppträda både tidigare och senare). Sjukdomen ger vanligtvis lindriga symptom i början, men kan bli mycket besvärlig med tiden om inte tillståndet behandlas.

Inflammationen ses framför allt i områden där huden är utsatt för mycket friktion och innehåller rikligt med svettkörtlar. Armhålor, ljumskar, lårens insidor, regionen kring underlivet samt under brösten hos kvinnor, är några vanliga ställen. HS kan vara smärtsamt.

Inflammationen vid HS är varbildande och i milda till måttliga fall kan den likna akne, i form av små varfyllda knutor (noduli). En större inflammationshärd kan yttra sig som exempelvis en böld i armhålan. Om inte sjukdomen förebyggs och behandlas blir förändringarna svårare och mer utbredda. Då är fistelgångar såväl som ärrbildningar vanliga.

De symptom som ses i olika stadier av sjukdomen är bland annat:

• rodnad, öm hud

• ömmande knutor under huden, som kan vara små som pormaskar, eller större och med synligt var

• bölder, som med tiden ofta blir utbredda

• fistelgångar, såväl öppningar i huden där var och sårvätska töms ut, som förbindelser mellan bölder

• ärr i huden, kan även medföra deformationer

• smärta

Hur ställs diagnos?

Diagnosen hidradenitis suppurativa ställs utifrån sjukdomshistorien och de typiska kliniska symptomen. Ibland behöver andra tänkbara orsaker till inflammationen utredas för att läkaren ska kunna ställa en säker diagnos. Då kan analyser i form av blodprov, vävnadsprov eller bakterieodling bli aktuella. 

Hur behandlas hidradenitis suppurativa?

Behandlingen vid HS avgörs av hur svåra symptomen är. I lindriga fall kan det räcka med receptbelagda salvor, i kombination med livsstilsförändring såsom rökstopp, viktminskning och klädsel som inte orsakar skav. Patienter med svårare symptom kan dessutom behöva läkemedel i tablett- eller injektionsform, och ibland även kirurgi, då kraftigare hudförändringar avlägsnas.

När ska du söka vård?

HS är inte bara en smärtsam och besvärande hudsjukdom – det är dessutom psykologiskt påfrestande för många. Tveka inte att söka vård om du misstänker att du har HS, eller om den behandling du har fått inte hjälper. 

Har du lagt märke till ett eller flera av symptomen ovan – till exempel en återkommande eller svårläkt böld i underlivet, armhålan eller annat ställe på kroppen – ska du kontakta vården. Ju tidigare rätt diagnos ställs och behandling sätts in, desto bättre är prognosen för att du ska få en tillfredsställande lindring av dina besvär. 

Vad kan du själv göra?

Enbart egenvård är sällan tillräckligt, och HS brukar inte gå över av sig själv. Bäst resultat uppnås oftast genom en kombination av livsstilsförändringar och medicinsk behandling. Därför rekommenderar vi att du, utöver åtgärderna nedan, också tar kontakt med läkare.

Det finns mycket du själv kan göra för att lindra symptomen vid HS: 

• ta receptfria smärtstillande, antiinflammatoriska läkemedel om du har ont, exempelvis ibuprofen

• undvik att klämma på eller röra vid de inflammerade områdena

• håll huden och utslagen rena – använd en skonsam tvål eller mild antibakteriell lösning från apoteket – men undvik överdrivet tvättande

• sluta röka

• gå ner i vikt om du är överviktig

• bär löst sittande kläder 

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du har symptom på HS, eller om den behandling du får inte har tillräckligt god effekt, kan du kontakta Min Doktor. Vi kan hjälpa dig med diagnos, behandling eller remiss till specialistvård, om det behövs. 

Publicerad:

2022-05-24

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Loreto Ferrada, Specialistläkare i dermatologi och venereologi, Min Doktor