Så funkar ett digitalt vårdbesök
Svara på frågor om dina besvär.
Fyll i din hälsoprofil.
Starta ditt besök.
Få hjälp av vår vårdpersonal.
Betala efter besöket.
Patientavgift för ett läkarbesök
100 kr
För barn (0–19 år) och äldre (över 84 år) är patientavgiften 0 kr.
Frikort gäller.
Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök.

Alkoholberoende

Alkohol är en av de mest använda beroendeframkallande substanserna i Sverige. För många är det inget problem, men för en del kan det utvecklas till det som inom sjukvården kallas för skadligt bruk av alkohol. Om du upplever att du har en överkonsumtion av alkohol eller alkoholberoende finns flera beprövade behandlingsmetoder som kan hjälpa dig.

Vad är alkoholberoende och skadligt bruk av alkohol?

Alkoholberoende och skadligt bruk av alkohol relateras ofta till varandra men det är två olika tillstånd. Vid skadligt bruk av alkohol leder konsumerandet av alkohol till olika typer av fysiska och psykiska konsekvenser samt sociala problem. Däremot är det inte säkert att personer med skadligt bruk av alkohol utvecklar ett alkoholberoende, även om de ofta gör det. 

Till skillnad mot ett skadligt bruk av alkohol så påverkas hjärnans belöningssystem vid ett alkoholberoende och du kan inte längre kontrollera ditt drickande. När du dricker alkohol frisätts dopamin i hjärnan som ger dig en glädjefull och berusande känsla. Detta lägger hjärnan på minnet och kopplar aktiviteten till att du mår bra. Med tiden frisätts däremot mindre dopamin vilket gör att du behöver mer alkohol för att uppnå samma känsla. Det kan i sin tur leda till att alkoholism utvecklas, en kronisk beroendesjukdom. 

Vid alkoholberoende har du även svårt att kontrollera hur mycket du dricker och du får abstinensbesvär om du försöker att sluta dricka. 

Orsaker till alkoholproblem

Alla människor får inte alkoholproblem av att dricka alkohol. En del kan dricka stora mängder under lång tid utan att få problem, medan andra är mer sårbara för att utveckla ett beroende. Det går därför inte att säga hur länge eller hur mycket du måste dricka för att få alkoholproblem. 

Risken att få alkoholproblem påverkas dock av flera orsaker som genetik, psykisk ohälsa, livssituation och alkoholens påverkan. Här nedan går vi in mer på detalj om varje orsak: 

Genetik: Om det finns alkoholproblem i släkten är risken större att få ett missbruk eller utveckla ett beroende. 

Psykisk ohälsa: Depression är en vanlig orsak till alkoholproblem. Alkoholen kan också leda till djupare depression. Många använder också alkohol som självmedicinering till ångest och oro. 

Livssituation: Kriser i livet såsom skilsmässa eller dödsfall ökar risken att utlösa alkoholproblem. 

Alkoholens påverkan: Om du upplever att du mår bra av alkohol, inte blir särskilt påverkad och inte mår särskilt dåligt dagen efter finns större risk att det blir ett problem på längre sikt. 

Symptom vid alkoholproblem

För många är det svåraste att komma till insikt att man har ett alkoholproblem. Om du känner igen dig i tre eller fler av följande symptom kan det vara tecken på alkoholism. 

  • Du känner ofta ett starkt sug efter alkohol.

  • Du har svårt att sluta dricka när du har börjat.

  • Du har försökt att minska ditt drickande men misslyckats.

  • Du har fått en högre tolerans och måste dricka mer för berusande effekt.

  • Du prioriterar alkohol framför andra viktiga saker i ditt liv. 

  • Du får abstinensbesvär om du slutar dricka. 

Symptom på abstinensbesvär

Abstinensbesvär uppstår när kroppen vant sig vid att få alkohol och du väljer att sluta dricka. Följande är symptom på alkoholabstinens: 

Abstinensbesvären kan vara väldigt prövande, men det är alltid bättre att sluta dricka än att fortsätta. De värsta abstinensbesvären går över efter några dygn. Har du ett långvarigt alkoholberoende kan du dock behöva hjälp från vården med din abstinens. 

Alkoholrelaterade sjukdomar

Till följd av ett långvarigt alkoholintag kan du drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar. Även personer som dricker måttligt kan drabbas. Nedan är exempel på alkoholrelaterade sjukdomar. 

  • Högt blodtryck och hjärtsjukdomar: Hjärtsvikt och förmaksflimmer. Hög alkoholkonsumtion ökar även risken för hjärtinfarkt och stroke. 

  • Cancer: Cancer i mun och svalg, levercancer, tjocktarmscancer, ändtarmscancer och bröstcancer är cancerformer som har ett samband med alkohol. 

  • Psykiska sjukdomar: Depression, ångest, bipolär sjukdom, demens, psykoser och sömnstörningar. 

  • Leversjukdomar: Fettlever, hepatit, levercirros och levercancer. 

  • Hudsjukdomar: Eksem, psoriasis, akne, rosacea.

  • Mag- och tarmsjukdomar: Magkatarr, diarré och kräkningar. 

  • Sjukdomar i bukspottskörteln: Inflammation i bukspottskörteln och ökad risk för diabetes. 

För hög alkoholkonsumtion påverkar även fertiliteten hos män och kvinnor samt ökar risken för fosterskador. Fostret kan också skadas om du dricker alkohol under graviditeten. 

Är skadligt bruk av alkohol ärftligt?

Ja, skadligt bruk av alkohol är till viss del ärftligt. Om det finns skadligt bruk eller beroende av alkohol i släkten finns en ökad risk att drabbas. Det är dock en kombination av genetiska anlag och andra faktorer såsom miljö och händelser i livet som påverkar risken att alkoholen ska leda till ett skadligt bruk.  

Behandling vid alkoholproblem

Om du behöver hjälp med dina alkoholproblem finns det flera olika behandlingsformer som anses effektiva. Det finns också möjlighet att kombinera olika behandlingsformer. Om inte behandlingen fungerar kan du prova en annan. 

Exempel på behandlingar:

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT)

  • Tolvstegsprogrammet

  • Motivationshöjande samtal

  • Självhjälpsgrupper

  • Läkemedel

Det är också vanligt att kombinera behandling av alkoholberoende tillsammans med behandling av psykisk sjukdom. Du kan även behöva en riktad medicinsk behandling mot sjukdom som uppstått till följd av alkoholkonsumtionen.  

När bör jag söka vård?

Om du upplever att du inte längre har kontroll över ditt alkoholintag och det påverkar ditt mående, arbete och sociala relationer bör du söka vård och rådgivning. Du kan vända dig till vårdcentralen, företagshälsovården, beroendemottagningar eller en stödorganisation. Du bör också söka hjälp om du känner igen dig i olika tecken på alkoholism och prövat att minska eller sluta dricka på egen hand men misslyckats.

Skärmdumpar av Min Doktors mobila app
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appen

Vad kan jag göra själv?

Här nedan följer några råd på vad du själv kan göra för att minska och sluta dricka alkohol:

  • Skriv ned dina alkoholvanor - För att få en överblick över ditt problem är det en bra idé att skriva ned hur din konsumtion ser ut. Är det särskilda tillfällen du dricker? Är det med specifika personer? Har ditt drickande påverkat ditt liv i övrigt? 

  • Sätt upp ett mål - Bestäm till exempel hur mycket du får dricka per tillfälle eller varje vecka. 

  • Undvik berusningsdrickande – du vet ofta själv var gränsen går. Drick inte mer vid ett och samma tillfälle. 

  • Varannan vatten – varva alkoholhaltiga drycker med alkoholfritt. Vatten är det bästa alternativet.

  • Hoppa över fördrinken eller be om ett alkoholfritt alternativ.

  • Ha inte vin, öl eller sprit hemma. Undvik bag-in-box och köp istället vanliga flaskor med vin.

  • Börja med en nykter period för att lättare komma in i sunda levnadsvanor

  • Berätta för någon/några du litar på att du vill försöka dricka mindre alkohol.

Om du fortsätter att ha svårt att minska eller sluta med din alkoholkonsumtion finns det hjälp att få. Ta i så fall kontakt med vårdcentralen, företagshälsovården, beroendemottagning eller stödföreningar som kan hjälpa dig vidare. 

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du tror att du överkonsumerar alkohol eller är alkoholberoende kan du kontakta Min Doktor för vägledning och i vissa fall åtgärd via oss.

Vanliga frågor om alkoholberoende

Vad händer i kroppen när man slutar dricka alkohol?

Hur kroppen reagerar när du slutar dricka alkohol beror på hur mycket och länge du har druckit. Till en början kan du drabbas av abstinensbesvär såsom oro, ångest, skakningar, svettningar och sömnsvårigheter. Detta brukar oftast gå över efter några dygn. På längre sikt kan du genom att sluta dricka alkohol få bättre levervärden, bättre sömn, bättre fokus, skärpta sinnen och sänkt blodtryck. Det har också en positiv effekt på din psykiska hälsa. 

Vad räknas som riskbruk av alkohol?

Riskbruk innebär att du dricker alkohol i en mängd som riskerar att få fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser på längre sikt. 

Det räknas som riskbruk av alkohol om du dricker: 

  • 10 standardglas* eller mer per vecka. 

  • 4 standardglas* eller mer vid samma tillfälle minst en gång i månaden. 

Socialstyrelsen har satt upp dessa riktlinjer för att stödja vårdpersonal i att kunna identifiera personer med riskbruk. 

*1 standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket motsvarar till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.

Vi samarbetar med
Apotek Hjärtat logotypSkandia logotypUnilabs logotypSynlab Synlab