PMS/PMDS

Vad är PMS?

PMS står för premenstruellt syndrom och innebär att du får vissa besvär under perioden innan din mens. Att ha PMS är vanligt, men vilka besvär man upplever skiljer från person till person. Besvären vid PMS kan vara både fysiska och psykiska och kan inkludera humörsvängningar, ömhet och svullnad i till exempel brösten eller magen. Besvären kan också variera från månad till månad.

De flesta behöver ingen behandling för sin PMS.

Vad är PMDS?

PMDS står för premenstruellt dysforiskt syndrom och innebär att du ofta får psykiska besvär under perioden innan mensen. Besvären kan vara så svåra att de påminner om depression och ångest. När mensen väl kommer, så försvinner besvären.

Besvären vid PMDS påverkar ofta hela tillvaron och kan göra att du hamnar i konflikter och undviker att umgås med andra. PMDS drabbar ungefär 3-5% av alla som har regelbunden mens.

Symptom vid PMS/PMDS

PMS/PMDS börjar oftast en vecka innan mensen. För vissa kan besvären dock börja redan vid ägglossningen och sedan pågå i upp till 2 veckor. De flesta upplever att besvären försvinner eller blir lindrigare när mensen kommer. Vissa symptom kan dock kvarstå under de första dagarna av mensen.

Om du har PMS, brukar du känna av ett eller flera av följande symptom:

• Nedstämdhet

• Humörsvängningar

• Oro och ångest

• Irritation och lättretlighet

• Energilöshet

• Sötsug

• Huvudvärk

• Sömnsvårigheter

• Svullnad i kroppen

För att få diagnosen PMDS, vilken ofta beskrivs som en svårare form av PMS, krävs det att du har minst fem av symptomen ovan och att minst ett av dessa ingår bland de fyra första i listan.

Orsaker till PMS/PMDS

Exakt vad som orsakar PMS/PMDS är inte känt. Forskare tror att besvären kan bero på de ämnen som bildas när progesteron, en typ av hormon, bryts ner. När du har ägglossning ökar halten av progesteron i kroppen för att sedan avta igen efter ungefär 2 veckor, om du inte blir gravid.

Det är under de 2 veckorna när progesteronet bryts ner som symptomen på PMS/PMDS märks. Teorin är därför att du får PMS/PMDS på grund av känslighet mot de ämnen som bildas under tiden som hormonet bryts ner.

De flesta börjar att uppleva besvär med PMS/PMDS när de är över 30 år, men det händer att besvären uppstår redan i tonåren. Eftersom besvären är kopplade till menscykeln, försvinner de när du kommer i klimakteriet och slutar få mens.

Behandling av PMS/PMDS

Den nedstämdhet och oro som ofta kopplas till PMS/PMDS kan vara mycket påfrestande.

I vissa fall kan samtalsterapi som KBT hjälpa. Om du är stressad, kan mindfulness eller avslappningsövningar vara effektiva för att må lite bättre.

Medicinsk behandling

Om du har PMDS, kan läkemedelsbehandling också hjälpa. En medicinsk behandling kan bestå av:

• P-piller: Många som har PMS/PMDS kan bli hjälpta av p-piller, eftersom de hämmar ägglossningen med tillhörande hormoner som antas vara kopplade till humöret.

• Vätskedrivande läkemedel: Vissa vätskedrivande läkemedel kan minska besvären genom att blockera effekten av vissa hormoner.

• Antidepressiva läkemedel: Om du har PMDS, kan vissa antidepressiva läkemedel vara ett bra alternativ, eftersom de lindrar ångest- och depressionssymptom.

När ska jag söka vård?

De flesta behöver ingen behandling, men om du upplever att dina besvär har en negativ inverkan på din vardag eller livskvalitet, bör du söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Dagliga, enkla vanor kan göra stor skillnad för hur du mår:

• Träna gärna regelbundet, eftersom det har en bevisat antidepressiv effekt

• Jobba med aktiv avslappning, till exempel meditation

• Försök att få tillräckligt med sömn

• Ät näringsrikt och regelbundet

Att leva med någon som har PMS/PMDS

Det är inte bara de som har PMS/PMDS som drabbas av syndromets effekter – närstående påverkas också.

För att minska besvären och göra vardagen enklare för både dig och en person som har PMS/PMDS kan du:

• Hålla koll på datumen och förbereda dig inför perioderna då den andra personen har PMS-/PMDS-symptom.

• Prata med personen som har PMS/PMDS om hur ni bäst hanterar de utmaningar som besvären för med sig. Som regel är det bättre att ta detta samtal när personen inte är mitt i en PMS-/PMDS-period.

• Göra en handlingsplan tillsammans med personen som har PMS/PMDS. Fundera på vad du kan göra för att underlätta och hjälpa till och vad den andra personen själv kan göra för att må bättre.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har PMS/PMDS, kan du höra av dig till Min Doktor. Vi hjälper dig med eventuella behandlingar och åtgärder.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2022-12-06

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor