Vad är stress?
Stress i sig är inget farligt, utan det är en kroppslig reaktion vi får på olika typer av hot, utmaningar och påfrestningar. Det är en helt naturlig och livsviktig funktion som hjälper oss människor att överleva. Däremot finns det olika typer av stress att ta hänsyn till.
Det finns kortvarig stress som oftast uppstår under kortare stunder och går över av sig själv. Detta i sig kan vara positiv stress. När stressen däremot håller i sig under en längre tid och du upplever flera stressorer samtidigt utan att det finns plats för återhämtning kan det leda till långvarig stress. Detta kan leda till konsekvenser för din hälsa och bli skadlig för dig om du inte hittar ett sätt att hantera eller motverka den. Konsekvenserna av långvarig stress kan till exempel bli utmattningssyndrom, depression, högt blodtryck, hjärtinfarkt och fibromyalgi.
Orsaker till stress
Det finns många anledningar till att du kan bli stressad, och det kan bero på grund av både yttre och inre orsaker. Du behöver inte uppleva alla dessa anledningar som orsak till din stress, utan en del blir stressade av vissa orsaker medan andra blir stressade av andra.
Vanliga yttre orsaker till stress
Höga krav från omgivningen. Det kan vara att din chef, familjemedlemmar eller andra i din närhet ställer höga krav på dig som du inte hinner med eller klarar av.
Tidsbrist. Tiden räcker inte till för allt du måste eller önskar hinna med. Det kan gälla både tiden på jobbet och fritiden.
Relationsproblem. Om du ska separera eller har andra typer av konflikter i dina relationer till familj, vänner och kollegor.
Ekonomiska problem. Det kan till exempel vara konstant oro kring hur du ska få ekonomin att gå ihop.
Svåra livshändelser. Det kan vara sorg, kris eller sjukdom men också ifall du blivit utsatt för till exempel mobbning, våld eller trakasserier.
Vanliga inre orsaker till stress
Höga krav på dig själv. Att du vill prestera högt på jobb eller skola kan vara symptom på inre stress men det kan också vara att du vill vara en närvarande vän eller förälder. Det kan också innebära att du har höga krav på ditt utseende eller vill bli omtyckt av andra.
Brist på kontroll. Du kan känna stress och oro kring det du inte kan kontrollera såsom framtiden eller vad andra personer tänker om dig.
Du är en perfektionist. Att du alltid vill göra allting rätt och helt perfekt.
Vanliga symptom vid stress
Stress är en naturlig reaktion som sker i kroppen när vi upplever olika situationer som påfrestande eller hotande. Det kan till exempel vara ifall du ska klara av en svår arbetsuppgift, hinna i tid till förskolan eller har tankar som sätter igång en oro hos dig. Vid kortvarig stress finns det två olika sätt du kan reagera på och dessa ger olika stressymptom.
Kamp och flyktreaktionen: När hjärnan och kroppen ställer in sig att kämpa eller fly från hot börjar ditt hjärtat slå fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Det som händer är att kroppen utsöndrar adrenalin och kortisol - så kallade stresshormoner.
Spela-dödreaktion: Om ett hot känns för stort eller en situation är för övermäktig kan det istället bli en spela-dödreaktion. Att reaktionen heter “spela död” kommer från att den liknar den strategi vissa djur använder för att undvika rovdjur, det vill säga att vara orörliga och framstå som döda. Detta innebär därmed att du blir helt passiv och stilla. Stressymptomen för detta är yrsel, kraftlöshet i kroppen och känsla av att du ska svimma.
Symptomen vid kortvarig stress går oftast över av sig själv. De kan upplevas obehagliga men är inte farliga om de följs av återhämtning. Däremot kan det uppstå andra fysiska och psykiska symptom vid långvarig, ihållande stress som är viktigt att vara uppmärksam på.
Tecken på långvarig stress
Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är stress eller inte, och om stressen i så fall har lett till långvariga negativa förändringar. Men genom att vara uppmärksam på tecken på stress finns det chans att göra förändringar på egen hand innan det går för långt.
Det här är långvariga stressymptom att ta på allvar:
Du känner dig uppvarvad, irriterad, orolig och/eller nedstämd under en större del av din vakna tid
Du sover dåligt
Kroppen reagerar på stressen med orolig mage, huvudvärk och värk
Du får sämre minne och koncentrationssvårigheter
Du drabbas av trötthet, yrsel och svaghet i musklerna
Du tröstar dig med alkohol, tobak, droger eller fet och söt mat för att hantera stressen
Du isolerar dig och väljer bort sociala aktiviteter, vänner, nöjen och familj på grund av tidsbrist
Fysiska symptom vid stress
Det finns många fysiska symptom vid stress och ångest att vara vaksam på om du varit stressad under en längre tid.
Ökad puls
Snabb andning
Svettningar
Dålig mage
Illamående och/eller kräkningar
Huvudvärk
Värk och spänning i muskler och leder
Yrsel
Trötthet
Tryck över bröstet
Psykiska symptom vid stress
Här kan du se vilka psykiska symptom det finns för långvarig stress.
Oro och nervositet
Svårt att koncentrera dig
Minskad sexlust
Humörsvängningar
Nedstämdhet
En känsla av hopplöshet
Panikångest kan förekomma
Stress hos barn
Barn kan precis som vuxna drabbas av stress. Symptom på stress hos barn liknar vuxnas symptom, men barn kan ha svårare att uttrycka det. Därför är det viktigt för dig som vuxen att vara uppmärksam på barnets mående.
Stress hos barn visar sig ofta i fysiska symptom som till exempel magont eller huvudvärk. Äldre barn kanske drar sig undan familjen eller vill avstå sociala aktiviteter.
Det finns olika orsaker till att barn blir stressade. Det kan till exempel vara:
Prestationsångest i skolan
Mobbning
Flytt
Skilsmässa eller separation
Negativ påverkan av sociala medier
Det är viktigt att vara närvarande om ditt barn upplever stress. Se därför till att ta din tid att prata, fråga och lyssna. Det är också centralt med dagliga rutiner, att uppmuntra barnets aktiviteter, men också säkerställa att det finns tid för återhämtning.

Behandling av stress
Börja med att identifiera vad som stressar just dig, så att du kan bromsa och minska stressen genom återhämtning innan det hinner gå så långt att du blir sjuk.
Om du upplever att du inte kan hantera stressen på egen hand, finns det hjälp att få. Ofta blir psykologisk behandling, som kognitiv beteendeterapi, KBT, aktuell vilket är mycket effektiva stressbehandlingar. Ibland behövs sjukskrivning och i vissa fall antidepressiva eller lugnande läkemedel.
När bör jag söka vård?
Det kan vara svårt att veta när man bör söka vård för stress och många väntar för länge. Om du har upplevt stress under lång tid och känner att den påverkar din vardag på ett negativt sätt bör du söka vård.
Sök akut sjukvård om du upplever ihållande fysiska besvär, bröstsmärtor, hjärtklappning eller yrsel.
Vad kan jag göra själv?
Du kan ofta komma långt i din stressbehandling på egen hand. Om du mår dåligt av stress, är det viktigt att du ser över din livssituation och försöker förändra det som stressar dig.
En motpol till stress är återhämtning. Att sova och vila är viktigt, men även aktivitet, motion, träning och sociala aktiviteter som att träffa vänner kan vara effektiva som återhämtning vid stress. Prova dig fram och hitta det som fungerar avkopplande för dig.
Hur kan Min Doktor hjälpa?
Om du upplever att du har problem kopplade till stress, kan Min Doktors psykologer tillsammans med dig gå igenom och göra en första bedömning av dina symptom och den oro du känner. Tillsammans kommer vi fram till om det talar för stressrelaterade problem, eller om det kan finnas andra orsaker bakom. Min Doktor kan hjälpa med utredning, diagnostisering och behandling av stress.