Syfilis

Vad är syfilis?

Syfilis är namnet på en sjukdom som orsakas av bakterien Treponema pallidum. Det är en smittsam sjukdom, som framför allt sprids vid oskyddat sex. Ett vanligt symptom vid syfilis är hudutslag. Du kan både få sår i anslutning till smittporten - platsen på kroppen där bakterien överfördes - och längre fram utslag över stora delar av kroppen. Obehandlad syfilis kan leda till svår sjukdom senare i livet, som till exempel demens, rörelsestörning eller hjärt-kärlsjukdom.

Syfilis klassas som en allmänfarlig och anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det innebär bland annat att du måste testa dig för syfilis om du eller din läkare misstänker att du har blivit smittad. Det innebär också att vårdpersonalen gör en smittspårning efter att syfilis har påvisats hos någon, för att hitta andra som också kan vara smittade. 

Hur smittar syfilis?

Den vanligaste smittvägen är genom kontakt med slemhinnor i könsorgan, ändtarm eller mun, oftast i samband med oskyddat sex. I dagsläget pågår den största smittspridningen mellan män som har sex med män. Det förekommer också att heterosexuella blir smittade av syfilis, inte minst vid sexuella kontakter i utlandet. 

Efter att infektionen har funnits i kroppen i ungefär ett år avtar den här smittsamheten via slemhinnorna. Men bakterien kan fortfarande finnas kvar i blodet och i olika organ. Smitta kan då bland annat överföras i samband med blodtransfusion, eller från en gravid kvinna till hennes foster.

Du riskerar inte att få syfilis genom att till exempel använda samma toalett som en smittad, eller genom att ta på samma dörrhandtag. Syfilis sprids inte heller via luft, stänk eller aerosol. 

Vad händer i kroppen?

Tiden mellan smittotillfälle och symptom (inkubationstiden) är i genomsnitt 2 till 3 veckor, men kan vara så lång som 3 månader.  Därefter får de flesta - men inte alla - ett litet sår i området där bakterien överfördes, vanligtvis könsorgan, ändtarm eller mun. Såret, som är orsakat av treponemabakterierna, gör inte ont och kan vara lätt att missa. Efter omkring 4 till 8 veckor läker såret av sig själv, men bakterierna finns kvar i kroppen. Den här tidiga fasen kallas primär syfilis. 

Sekundär syfilis är nästa fas. Den börjar ungefär 7 till 10 veckor efter smittotillfället och kan pågå under lång tid, ibland flera år. Sekundär syfilis kan vara latent, och alltså inte ge några symptom alls. Många får dock hudutslag, feber och svullna lymfkörtlar. Bakterien kan dessutom spridas via blodet till flera olika inre organ, och beroende på vilket organ som är drabbat kan andra symptom tillkomma. Symptomen under den sekundära fasen försvinner för det mesta efter några veckor, även utan behandling. De kan därefter komma och gå under flera års tid. Under de symptomfria perioderna är infektionen latent, det vill säga vilande. 

En del drabbas senare i livet av tertiär syfilis om inte infektionen behandlas. Tertiär syfilis kan ge svåra skador på bland annat stora kroppspulsådern, ögonen eller hjärnan. 

Symptom vid syfilis

I typiska fall ses symptom på primär syfilis omkring 3 veckor efter smittotillfället: 

• Ett kraterliknande, oömt sår på infektionsstället (ofta könsorgan, ändtarm eller mun). Såret är vanligtvis mellan en och två centimeter stort, men kan vara mindre. Såret är ofta fuktigt, men inte varigt. 

• Förstorad lymfknuta i samma region som såret. Om du till exempel har ett sår på eller i könsorganet kan du ha en förstorad lymfknuta i ljumsken. 

En del får dock inga symptom alls, eller så sitter såret på ett ställe som inte syns, till exempel i svalg eller vagina. Efter 4 till 8 veckor läker såret av sig själv, men du är fortfarande smittsam. 

Eftersom sekundär syfilis kan drabba olika organ och ge väldigt varierande symptom är det ibland svårt att känna igen tecknen. De vanligaste symptomen vid sekundär syfilis är:

• Rodnade eller rödbruna fläckar på kroppen. Fläckarna uppträder ofta på handflator och fotsulor. Bålen är ett annat vanligt ställe. Hudutslagen kan dock dyka upp var som helst på kroppen.

• Klåda förekommer ibland, men inte alltid. 

• Eventuellt vårtliknande, såriga förändringar i mun eller kring könsorgan.

• Låg till måttlig feber.

• Eventuellt influensaliknande symptom som trötthet, huvudvärk eller halsont. 

Hudutslagen brukar försvinna av sig själva efter 2 till 10 veckor. En del får tillbaka symptomen senare, och de kan komma och gå under lång tid. Om inte infektionen behandlas finns det risk för tertiär syfilis, som ger sjukdom i exempelvis blodkärl, hjärna eller ögon. 

Hur ställs diagnosen syfilis?

Det kan vara svårt att ställa en säker diagnos. Vanligtvis används så kallad serologi, då blod analyseras för att ta reda på om det finns antikroppar mot Treponema i blodet. Det finns dels antikroppar riktade mot flera olika Treponemabakterier, och dels sådana som är specifika för Treponema pallidum, den bakterie som orsakar syfilis. En kombination av flera olika antikroppsanalyser brukar behövas, både för att ställa diagnos och för att följa upp behandlingen. Därför brukar utredningen göras av en specialistläkare.

Om det finns ett nytt sår eller hudutslag - både under primär och sekundär fas - kan det gå att ställa diagnosen genom att påvisa själva bakterien eller dess arvsmassa i hudförändringarna. 

Hur behandlas syfilis?

Syfilis behandlas med antibiotika i injektionsform. Infektionen försvinner normalt vid antibiotikabehandling, men du kan behöva ta uppföljande prover för att säkerställa att du är smittfri. 

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du kan ha blivit utsatt för syfilissmitta - till exempel om du har fått ett sår på könsorganet utan att du vet hur - ska du söka vård. Du är också skyldig att testa dig om du har blivit kontaktad som ett led i en smittspårning.

Vad kan jag göra själv?

Det finns inget vaccin som skyddar mot syfilis. Däremot kan du undvika att bli smittad genom att alltid skydda dig vid tillfälliga sexuella kontakter. Använd kondom eller femidom, eller slicklapp vid munsex.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du kan ha fått syfilis är du välkommen att kontakta Min Doktor för en första bedömning av dina besvär. Undersökning, provtagning och behandling görs dock på en fysisk klinik.

Publicerad:

2022-10-12

Senast uppdaterad:

2024-01-22

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Loreto Ferrada, Specialistläkare i dermatologi och venereologi, Min Doktor