Fästingburna sjukdomar i Sverige

När värmen kommer vaknar också fästingarna. De lämnar sin vintervila när temperaturen stiger över 5 grader och är således aktiva under stora delar av året. Fästingar är inte farliga i sig, men de kan innehålla smittämnen som överförs när de biter sig fast i huden. Ungefär var fjärde fästing bär på borrelia, medan en mindre andel – omkring en procent – bär på TBE-virus. Studier visar att fästingar även kan innehålla andra, mer sällsynta smittämnen, och att en och samma fästing ibland kan bära på flera olika smittämnen samtidigt.

Här listar vi alla fästingburna sjukdomar som finns i Sverige:

Borrelia

Borreliainfektion är en fästingburen infektionssjukdom som orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi. I Sverige bär ungefär var fjärde fästing på bakterien och risken för smitta ökar ju längre fästingen sitter kvar på huden. Bakterien har förmåga att sprida sig i kroppen och kan påverka olika vävnader, framför allt hud, nervsystem och leder. Många som smittas får inga symtom. Det vanligaste tecknet är annars en växande hudrodnad runt bettet, så kallad erytema migrans, som brukar uppträda 1–4 veckor efter bettet. Bakterien kan också ge upphov till allmänna symtom som feber, huvudvärk, trötthet samt muskel- och ledvärk. I vissa fall kan den orsaka mer uttalad påverkan på nervsystemet (neuroborrelios) eller leda till ledinflammation (borreliaartrit), särskilt om infektionen inte behandlas.

TBE

TBE (tick-borne encephalitis) orsakas av TBE-virus, ett virus som kan påverka centrala nervsystemet och i vissa fall leda till hjärninflammation. Viruset förekommer i Sverige, framför allt i vissa geografiska områden, men det är relativt ovanligt att fästingar bär på det.

Det är vanligt att infektionen passerar utan att ge några besvär. Hos en del uppstår först en mild, influensaliknande sjukdom med feber, huvudvärk, muskelvärk och trötthet. Efter en period av förbättring kan vissa insjukna på nytt, då med symtom från nervsystemet. Det kan handla om svår huvudvärk, nackstelhet, ljuskänslighet, förvirring och i sällsynta fall förlamning. Det finns ingen specifik behandling som botar själva virusinfektionen, utan vården inriktas på att lindra symtomen. Vaccination ger ett gott skydd mot sjukdomen.

Fästingfeber (anaplasmos, ehrlichios)

Fästingfeber har länge varit en vanlig sjukdom hos hundar, hästar och andra djur. På senare tid har fästingfeber också uppmärksammats hos människor. Eftersom symtomen oftast är lindriga finns det troligen ett stort mörkertal över hur många som drabbas.

Sjukdomen orsakas av en bakterie som infekterar de vita blodkropparna. Typiska symtom vid anaplasmos hos människa är feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk och allmän sjukdomskänsla. I de allra flesta fall läker infektionen av sig själv inom ett par veckor. Den kan även behandlas med antibiotika.

Babesios (piroplasmos)

Babesia är en liten, encellig parasit som infekterar röda blodkroppar. Den utgör framför allt ett problem för kor, som kan få en sjukdom som kallas sommarsjuka. Antikroppar mot babesia har påvisats hos människor, men det är sällsynt att få sjukdomssymtom. Det är främst personer med nedsatt immunförsvar eller som har opererat bort mjälten som riskerar att bli sjuka i babesios. De får då malarialiknande symtom med feber och sönderfall av röda blodkroppar. I svåra fall kan babesios orsaka gulsot, rödfärgad urin och eventuellt njursvikt. Babesios behandlas med en kombination av olika sorters antibiotika.

Neoehrlichios

Neoehrlichios är en annan sällsynt sjukdom som kan drabba personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, och i synnerhet dem som saknar mjälte. Sjukdomen orsakas av en bakterie som angriper celler i blodkärlens väggar. I de flesta fall ger infektionen inga symtom och läker av sig själv. Personer som har en kronisk sjukdom eller behandling som påverkar immunförsvaret kan dock få långvariga besvär, med inflammation i kärlen (vaskulit) och blodproppar. Neoehrlichios går över med antibiotikabehandling.

Rickettsia helvetica

IRickettsier är en grupp bakterier som lever och förökar sig inuti celler. Gemensamt för rickettsierna är att de sprids via vektorer (organismer som bär på bakterierna men inte själva blir sjuka). En del rickettsier ger upphov till svåra sjukdomar, som till exempel tyfus, och de har löss, loppor och kvalster som vektorer.

Rickettsier som orsakar olika former av fläckfeber sprids däremot med fästingar. De här fästingsorterna förekommer i flera världsdelar, men lyckligtvis har de inte påträffats i Sverige. Dock har en annan rickettsie hittats hos svenska fästingar, nämligen Rickettsia helvetica. Den kan ge influensaliknande symtom, med feber, huvudvärk och värk i leder och muskler. Oftast ger dock infektionen inga symtom. Rickettsia helvetica är känslig för samma slags antibiotika som de flesta andra fästingburna sjukdomar.

Harpest (tularemi)

Harpest orsakas av den smittsamma bakterien Francisella tularensis. Namnet till trots kan harpest drabba många olika djurslag, men harar och smågnagare har lättast att bli svårt sjuka. Bakterien smittar på flera olika sätt: genom direktkontakt med ett smittat djur, via fästingar och myggor, genom förtäring av förorenat vatten eller smittade livsmedel, eller genom inandning av damm, exempelvis intorkat sekret från ett sjukt djur.

När människor smittas via mygg- eller fästingbett brukar ett oansenligt, ömmande sår uppträda vid bettstället, och lymfkörtlarna i närheten svullnar upp. Samtidigt ses symtom som feber, muskelvärk och påverkat allmäntillstånd. Om inte sjukdomen behandlas kan lymfkörtlarna bli mycket stora, och de kan även brista och tömma sig på var. Harpest behandlas med antibiotika.

Nya fästingarter bär på nya fästingsjukdomar

I dag får vår vanliga fästing allt större konkurrens av nya arter. I norra Sverige sprider sig taigafästingen i allt större utsträckning, och varje år förs även fästingar av släktet Hyalomma hit med flyttfåglar. Taigafästingen har sitt ursprung i Ryssland och kan där sprida en mer allvarlig form av TBE än den som förekommer i Sverige.

Forskarna oroar sig för att flyttfågelfästingen i framtiden ska etablera sig i Sverige, eftersom den har förmåga att sprida många allvarliga smittor, däribland fläckfeber och Krim-Kongoblödarfeber. Detta kan bli verklighet inom några decennier, och i dagsläget pågår utveckling av både vaccin och läkemedel mot Krim-Kongoblödarfeber, för att vi ska vara väl förberedda om sjukdomen kommer hit.

När ska jag söka vård?

Kontakta sjukvården om du känner dig väldigt sjuk och febrig någon vecka efter att du har haft en fästing, om du får en ringformad rodnad kring fästingbettet, eller får svår huvudvärk eller nackstelhet.

Hur kan jag skydda mig mot fästingsjukdomar?

Hos Min Doktor kan du vaccinera dig mot TBE. De TBE-vacciner som används i Sverige ger även skydd mot de mer allvarliga virusvarianterna som förekommer i öst. Om du planerar en utlandsresa kan Min Doktor hjälpa dig att gå igenom vilka vaccinationer och vilket smittskydd som kan vara aktuellt för just ditt resmål.

I dagsläget finns det inget vaccin mot borrelia eller de mer sällsynta sjukdomarna. För att minska risken att smittas bör du därför se till att undvika fästingbett:

• Klä dig i långbyxor och långärmad tröja när du är ute i naturen, och stoppa ner byxorna i dina strumpor.

• Gå igenom kroppen direkt när du kommer hem – fästingar tar ofta tid på sig att bita sig fast, så du kan hinna ta bort dem medan de fortfarande kryper.

• Fästingar sätter sig ofta där huden är tunn, som i knäveck, ljumskar, hårfäste och bakom öronen. Ta bort dem så snart som möjligt för att minska smittrisken. Använd pincett eller fästingplockare och dra rakt ut. Eventuella rester i huden är ofarliga och försvinner av sig själva. Tvätta sedan med tvål och vatten eller alsollösning.

• Vissa insektsmedel kan vara effektiva även mot fästingar. På ditt apotek hittar du medel som kan minska risken för både mygg- och fästingbett.

När det gäller harpest är det dessutom viktigt att inte ha nära kontakt med döda gnagare och harar. De kan ha dött av harpest och i så fall kan djurkroppen vara smittförande. Det räcker med en liten skråma i huden för att bakterien ska kunna orsaka infektion.  

Läs även: Så tar du bort en fästing