Förändrad hjärtrytm hos barn

Träffa läkare online

250:-
Vuxen
0:-
Under 20 år
  • BankID för säker inloggning
  • Snabbt svar dygnet runt
  • Konsultation och behandling
  • Öppet alla dagar året om
  • Frikort gäller
Läs mer om hälsa & sjukdomar
Många barn får någon gång en förändrad hjärtrytm. Det är i regel något som går över och

ofarligt. Förändrad hjärtrytm kan samtidigt vara ett tecken på en underliggande sjukdom. Om man märker en förändrad hjärtrytm bör man söka vård. Den vanligaste formen av förändrad hjärtrytm är takykardi som också kallas hjärtklappning.

Orsak och vanliga symptom

En förändrad hjärtrytm, så kallad arytmi, kan upplevas som obehagligt både av föräldrar och barn. I regel går det över efter några minuter och är något som nästan alla barn får någon gång. Det kan samtidigt vara symptom på en allvarlig sjukdom. Därför är det ofta nödvändigt att låta undersöka barnets besvär. Den vanligaste typen av förändrad hjärtrytm kallas takykardi eller hjärtklappning. Det innebär att hjärtat slår snabbare under en kort period. Orsaken är att elektriska impulser i hjärtat inte bildas eller sänds ut som de ska. En annan form av förändrad hjärtrytm kallas bradykardi. Det innebär att hjärtat slår för långsamt. Bradykardi är ofta medfött. Det beror i regel på att retledningssystemet mellan förmak och kammare är skadat. Vad som är en normal puls kan skilja mellan olika barn men också mellan olika åldrar. Ett nyfött spädbarn kan ha en vilopuls mellan 80 till 120 slag per minut. En bebis som är mellan en månad och 1 år kan ha en puls som varierar mellan 110 till 170 slag. Småbarn i 2-, 3-, 5- eller 6-årsåldern kan ha en puls som varierar mellan 80 till 140 slag. Den förändrade hjärtrytmen uppstår ofta vid rörelse, emotionell upphetsning eller vid smärta. Den kan också uppstå om barnet utsätts för stress eller känner ångest. Förändringarna i hjärtrytm kan vara medfödda men de kan också uppstå vid till exempel en virusinfektion eller om barnet gjort en hjärtoperation. Symptom på en förändrad hjärtrytm kan vara att barnet får yrsel, får svårt att andas, svimmar, hostar, får ont i magen eller får svårt att äta.

Vad kan jag göra själv?

Det är viktigt att du lär känna ditt barns normalpuls vid vila och ansträngning. Det ger möjlighet att snabbt reagera på förändringar. Var också uppmärksam på om den förändrade hjärtrytmen uppstår under vila eller under ansträngning, liksom hur ofta och hur länge den pågått. Skriv gärna ned dina iakttagelser.

När ska jag söka vård?

Om ditt barn är illamående, kallsvettas, är andfådd eller har ont i bröstet behöver du söka vård på en fysisk vårdcentral eller barnläkarmottagning. Barnets allmäntillstånd har stor betydelse. Är barnet mycket blekt, svimmar och besvären inte går över behöver du söka akutvård. Det gäller också om det är första gången barnet visar dessa symptom.

Behandling

Inledningsvis görs en kartläggning av situationen för att få en överblick. Det gäller att förstå hur länge besvären pågått och vilka symptomen varit. Har barnet haft feber, svimningar och andnöd eller finns det andra i familjen med liknande eller andra hjärtbesvär. Normalt görs en undersökning med EKG. Det görs bland annat för att kunna bedöma och behandla eventuella bakomliggande sjukdomar. Beroende på hur allvarligt problemet bedöms sker omedelbar remittering till en hjärtspecialist. Takykardi eller hjärtklappning behandlas normalt med läkemedel för att minska risken för att fler attacker uppstår. I vissa fall genomförs en operation. Bradykardi behandlas med pacemaker. Exakt hur det görs beror på hur gammalt barnet är.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om ditt barn uppvisar symtom för förändrad hjärtrytm ska du kontakta den fysiska vården.

Faktagranskad av:
Staffan Jannesson Billing, specialistläkare inom gynekologi och obstetrik, 190610

Trygg vård när du behöver det

250 kr
Vuxen
0 kr
Under 20 år
  • BankID för säker inloggning
  • Snabbt svar dygnet runt
  • Konsultation och behandling
  • Öppet alla dagar året om
  • Frikort gäller
Sök vård

Så funkar det

1.

Svara på frågor om dina besvär

Du beskriver dina besvär genom att svara på frågor om dina symptom och i vissa fall skicka in bilder som du tar med mobilen.

2.

Prata med din läkare

Vi använder mess, telefon eller video – allt efter behov för att läkaren ska förstå dig och dina besvär rätt.

3.

Få diagnos och behandling

Vi ställer diagnos och hjälper dig med lämplig behandling. Vid behov hämtas medicin ut på valfritt apotek.
Gå vidareSå funkar det

Så funkar det

Vi samarbetar med