Ångest hos barn

Orsak och symptom vid ångest hos barn

​Ångest kan bero på flera olika saker och är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. De allra flesta barn känner någon gång ångest eller oro över saker i vardagen, vilket är helt normalt. För vissa barn blir dock oron och ångesten mycket mer påtaglig än för andra, och barnets reaktion blir då oproportionerligt stor i förhållande till det faktiska problem som utlöser reaktionen. För vissa barn kan detta vara ett tillstånd som begränsar vardagen i stor utsträckning.

Symptom av ångest kan, utöver att barnet känner en stark oro för något, vara hjärtklappning, illamående, yrsel, svettningar, andningssvårigheter och känslan av en klump i halsen. Ångest kan i vissa fall också leda till sömnsvårigheter, trötthet, magont och huvudvärk. Ibland kan barnet även uppleva koncentrationssvårigheter och förändrad aptit.

Det finns olika former av ångest, som tar sig uttryck i olika beteenden och kan förekomma hos barn i olika åldrar. Vissa särskilda typer av ångest kallas för ångestsyndrom när de uttrycks på ett särskilt sätt.

Generaliserad ångest, eller generaliserat ångestsyndrom (GAD), är en form av ångest som innebär en ihållande och överdriven oro och ångest inför många typer av situationer. Barn med GAD har ofta svårt att hantera osäkerhet och kan reagera starkt på upplevd kommande fara. Oron är utbredd, upplevs ofta som okontrollerbar och kan kretsa kring många olika saker, såsom familj, skola eller kamratrelationer. GAD debuterar i 8-årsåldern och är vanligare i tonåren. Hos små barn kan GAD vara svårt att skilja från det som kallas separationsångest.

Separationsångest är det vanligaste ångestbesväret hos små barn. Det innebär att barnet upplever väldigt stor oro och ångestsymptom inför att lämna hemmet eller inför att skiljas från personer som barnet står känslomässigt nära. Det kan till exempel visa sig genom att barnet vägrar gå till förskolan eller vägrar sova annat än intill personer som hen känner sig trygg med.

Separationsångest är en diagnos som enbart används hos personer under 18 år. Diagnosen är vanligare hos små barn i 1- till 3-årsåldern, men kan även förekomma hos barn i 4- till 6-årsåldern. Det är mindre vanligt i tonåren.

Hos lite äldre barn och ungdomar kan så kallad social ångest förekomma. Barnet kan då uppleva ångestkänslor av att vara i vissa sociala sammanhang. Det kan till exempel handla om ångest över att tala inför andra människor, vara på offentliga platser eller att prata med människor som barnet inte känner. Ofta hänger social ångest samman med att barnet på olika vis anstränger sig för att undvika situationerna som väcker ångest.

Vissa barn kan uppleva mycket starka känslor av panik i samband med ångest. Detta brukar kallas för panikångest. Barnet kan då uppleva mycket starka symptom, till exempel andningssvårigheter, illamående och yrsel samt en känsla av att något allvarligt är på väg att hända. Om panikattackerna är återkommande, brukar tillståndet kallas för paniksyndrom.

Ångest förekommer ofta i samband med andra former av psykisk ohälsa och neurologiska besvär, såsom ASD/Aspergers syndrom, ADHD, ätstörningar och tvångsbeteenden. ​

När ska jag söka vård?

​Ett tips är att inte tveka inför att söka vård. Det finns effektiv behandling för ångestbesvär. Om du är osäker på vad som är rätt väg framåt, kan det vara tryggt att få kontakt med någon professionell.

Om ditt barn upplever ångest och oro som på något sätt begränsar vardagen eller om hen upplever ångest i samband med särskilda situationer, ska du söka vård. Det är mycket viktigt att du så tidigt som möjligt söker vård för att minska risken att besvären blir återkommande eller bestående. ​

Behandling

​Behandling av ångest och olika ångestsyndrom kan se olika ut beroende på vad som orsakar problemen och hur besvären yttrar sig. För vissa barn kan det räcka med en förändring av situationen i vardagen, till exempel att minska på eventuell stress eller påtryckningar som kan uppstå från skola eller fritidsintressen. Det kan bli aktuellt att ditt barn får genomgå en utredning eller ett test för att avgöra på vilket sätt ångesten uppstår eller yttrar sig.

I vissa fall finns det behov av behandling i form av så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT) eller en annan form av behandling som utgår från samtal med psykolog – som kan ske antingen individuellt eller i grupp.

Barn som upplever svår ångestproblematik kan ha ett behov av att ges vissa mediciner för att lindra besvären. Oftast ges medicinen då i samband med annan behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi.

Vid psykisk ohälsa och andra neurologiska besvär är det viktigt att du söker hjälp i tid. Du är välkommen att söka vård online hos Min Doktor.

Vad kan jag göra själv?

Det kan kännas skrämmande och väcka starka känslor om ens barn drabbas av ångest. Som förälder är det vanligt att uppleva frustration, rädsla och kanske vanmakt över att det är svårt att hjälpa sitt barn.

Det första du som förälder bör göra är att skaffa dig mer kunskap. Försök hitta litteratur om ångestsyndrom hos barn eller prata med någon som arbetar med barn inom exempelvis elevhälsovård, BVC eller BUP. Att få mer kunskap kan göra dig tryggare och samtidigt hjälpa dig att hitta strategier för hur du kan hantera ditt barns ångest på ett konstruktivt sätt.

Försök att behålla humöret. Det kan väcka frustration när barn inte vågar göra saker som kanske känns helt vardagliga i andras ögon. Eller när hela familjen hindras på grund av ett barns ängslighet. Samtidigt är upplevelsen stark för barnet som får ångest och upplevelsen blir ännu värre om barnet får skäll eller får skämmas för att hen inte vågar det som andra vågar. Så försök hålla dig lugn och läs på om hur du kan bemöta ångest på ett sätt som leder er framåt.

Att ta hand om ett barn med ångest kan vara stressande och utmanande. Försök därför också att ta hand om dig själv – om du behöver någon att prata med, tveka inte att söka hjälp! Att ta hjälp av samtalsstöd kan vara ett stöd i en situation som känns ovan och svårnavigerad. Sök gärna stöd hos vänner och bekanta i det praktiska, om det kan underlätta din situation.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om ditt barn besväras av ångest, är du välkommen att konsultera Min Doktors läkare och psykologer. Du som är vårdnadshavare kan precis som hos andra vårdgivare inom primärvården kostnadsfritt söka vård för dina barn hos oss.

Min Doktor erbjuder psykologhjälp till unga som är 16 år eller äldre. Vi kan hjälpa till vid besvär som bland annat ångest, rädsla och oro. Hos oss arbetar legitimerade psykologer med stor erfarenhet, som genom problemlösande samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT), stöttar föräldrar och barn för att tillsammans hitta rutiner och lära barnet strategier för att hantera sina rädslor och sin oro.

Hos Min Doktor börjar ditt besök alltid med att du beskriver ditt barns tillstånd genom att skriftligt svara på ett antal frågor om symptom och besvär. När du har svarat på frågorna bjuds du in till en chatt med en av våra psykologer, där du kan ställa frågor och även boka in ett första videosamtal. Vid det första videosamtalet medverkar både du som förälder och ditt barn. Du bestämmer sedan tillsammans med psykologen om barnet ska vara med även vid nästa samtal, eller om du önskar att psykologen främst ska stötta dig i hur du hjälper ditt barn på bästa sätt.

Om vi redan på dina svar i formuläret gör den medicinska bedömningen att ditt barn behöver träffa en läkare fysiskt, hänvisar vi er till en fysisk vårdcentral, en psykologmottagning eller en akutmottagning. Vi kan också göra bedömningen att besväret inte alls kräver läkarvård utan att det räcker med egenvård eller rådgivning från apotek eller 1177.

Våra läkare, psykologer, barnmorskor och fysioterapeuter är erfarna och jobbar på svenska vårdcentraler eller sjukhus när de inte hjälper dig här. Våra patienter får vanligtvis kontakt med läkare inom en timme.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-07-18

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor