Psykisk ohälsa och neurologiska besvär

Symptom och behandling vid psykisk ohälsa och neurologiska besvär

Det är normalt att barn känner oro och stress för saker som händer, men oro och stress kan också vara symptom på någon form av psykisk ohälsa. Detsamma gäller neurologiska besvär. Exempel på psykisk ohälsa är anorexi, depression och ångest, medan adhd och ASD/Aspergers är exempel på neurologiska besvär och funktionsnedsättningar. På denna sida beskriver vi några exempel på psykisk ohälsa och neurologiska besvär samt hur de kan behandlas.

Adhd är en medfödd funktionsnedsättning. Den innebär att barnet har svårt att koncentrera sig eller reglera sin aktivitetsnivå. Ungefär ett barn av tjugo diagnosticeras med adhd. Det är vanligare att pojkar får diagnosen än flickor. Behandlingen delas normalt in i två delar, en beteendeinriktad och en medicinsk. Den senare används om den första bedöms som otillräcklig.

Anorexi är en ätstörning som innebär att den som drabbats svälter sig för att gå ned i vikt. Det är en allvarlig sjukdom, som det är viktigt att söka hjälp för. Ätstörningen handlar om tankar och känslor, inte om hur individen faktiskt ser ut. Det är vanligare att flickor drabbas av anorexi än pojkar. Anorexi debuterar vanligtvis i de tidiga tonåren, men kan uppträda tidigare, redan i 8- eller 9-årsåldern. Depression och tvångstankar kan ibland uppträda samtidigt som anorexi. Behandling av anorexi är komplext och tar lång tid.

ASD/Aspergers syndrom är en relativt ovanlig neurologisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar. Vanliga symptom är att barnet har svårigheter att kommunicera socialt, svårt att förstå kroppsspråk och ansiktsuttryck samt uppvisar tvångsmässiga beteenden. ASD/Aspergers behandlas normalt med en kombination av åtgärder där medicin kan vara ett stöd.

Bulimi är en ätstörning som innebär att ett barn eller en tonåring hetsäter och sedan gör sig av med maten genom att kräkas eller via ett lavemang. Det är en allvarlig sjukdom, som det är viktigt att söka hjälp för. Det kan samtidigt vara svårt att upptäcka sjukdomen, eftersom tecknen inte alltid är tydliga. Bulimi är nio gånger vanligare hos flickor än hos pojkar. Bulimi behandlas normalt med psykoterapi.

De flesta barn och ungdomar känner sig någon gång ledsna eller nedstämda. Det är helt normalt. För att klassas som depression behöver måendet påverkas i påtaglig utsträckning. Symptom på depression kan vara nedstämdhet, irritation och ilska samtidigt som barnet känner sig orkeslöst och saknar energi. Hen kan ha svårt att känna glädje och är ofta överdrivet självkritisk.

Det är vanligt att barn med depression har sömnsvårigheter, social ångest och koncentrationssvårigheter. I allvarligare fall kan depression leda till självmordstankar och självskadebeteende. Besvär med depression kan förekomma tillsammans med annan psykisk ohälsa och neurologiska besvär som adhd, ASD/Aspergers syndrom och ätstörningar som anorexi. Behandling av depression kan se olika ut beroende på vad som är bakgrunden och hur den yttrar sig.

Dyslexi är en medfödd funktionsnedsättning som medför svårigheter att läsa och skriva. Dyslexi beror på brister i hjärnans förmåga att uppfatta språkets ljudmässiga uppbyggnad. Normalt upptäcks dyslexi i 6- eller 7-årsåldern. Det är viktigt att få hjälp tidigt och normalt görs en dyslexiutredning av ett team med specialister som gör olika slags tester för att kunna ställa diagnosen och sedan sätta in hjälp.

Epilepsi innebär att delar av hjärnans nervceller av olika anledningar utsätts för en form av störning eller överaktivitet, vilket kan leda till ett epileptiskt anfall. Vid generaliserade anfall är vanliga symptom medvetslöshet, att kroppen spänner sig och ryckningar i armar och ben. Det är vanligt att epilepsi visar sig första gången hos småbarn och spädbarn eller en bebis i 1- till 2-årsåldern. Epilepsi kan också debutera i 3- till 6-årsåldern. Det vanligaste är att epilepsi behandlas med hjälp av särskild typ av medicin, som kan lindra besvären och minska riskerna för att anfallen uppstår.

Tvångssyndrom är negativa och tvångsmässiga tankar som ger ångest och är svåra att bli av med. När negativa tankar leder till att ett barn eller en ungdom gör vissa handlingar talar man om ocd (obsessive-compulsive-disorder). Ofta uppträder tvångstankar första gången i 10-årsåldern. Tankarna kan handla om att bli smittad av en farlig sjukdom eller ett tvång att återkommande tvätta händerna trots att barnet är rent. Tvångssyndrom behandlas i regel med en kombination av kognitiv beteendeterapi (KBT) och medicin.

Ångest hos barn är vanligt förekommande och kan bero på flera saker. Ångest förekommer i olika former, till exempel separationsångest och panikångest. Symptom av ångest kan vara illamående, yrsel, svettningar och andningssvårigheter. Olika slags ångest förekommer i varierande utsträckning i olika åldrar. Hos spädbarn och småbarn i 1- till 3-årsåldern är separationsångest särskilt vanligt. Hur ångest behandlas beror på vad som orsakar problemen och hur besvären yttrar sig.

Fobier innebär en oproportionerlig och irrationell rädsla hos ett barn inför ett särskilt objekt eller företeelse. Exempel på sådana är insekter, höjder, smuts och stora folksamlingar. En normal rädsla övergår till fobi när den påverkar barnets livskvalitet. Behandling sker ofta med kognitiv beteendeterapi (KBT). Ibland används antidepressiv eller ångestdämpande medicin.

Min Doktor erbjuder psykologhjälp till unga som är 16 år eller äldre. Vi kan hjälpa till vid besvär som bland annat ångest, rädsla och oro. Hos oss arbetar legitimerade psykologer med stor erfarenhet, som genom problemlösande samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT) stöttar föräldrar och barn för att tillsammans hitta rutiner och lära barnet strategier för att hantera sina rädslor och sin oro.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om ditt barn uppvisar symptom för någon form av psykisk ohälsa eller neurologiska besvär, är du välkommen att konsultera Min Doktors läkare och psykologer. Du som är vårdnadshavare kan precis som hos andra vårdgivare inom primärvården kostnadsfritt söka vård för dina barn hos oss.

Hos Min Doktor börjar ditt besök alltid med att du beskriver ditt barns tillstånd genom att skriftligt svara på ett antal frågor om symptom och besvär. När du har svarat på frågorna bjuds du in till en chatt med en av våra psykologer, där du kan ställa frågor och även boka in ett första videosamtal. Vid det första videosamtalet medverkar både du som förälder och ditt barn. Du bestämmer sedan tillsammans med psykologen om barnet ska vara med även vid nästa samtal, eller om du önskar att psykologen främst ska stötta dig i hur du hjälper ditt barn på bästa sätt.

Om vi redan på dina svar i formuläret gör den medicinska bedömningen att ditt barn behöver träffa en läkare fysiskt, hänvisar vi er till en fysisk vårdcentral, en psykologmottagning eller en akutmottagning. Vi kan också göra bedömningen att besväret inte alls kräver läkarvård utan att det räcker med egenvård eller rådgivning från apotek eller 1177.

Våra läkare, psykologer, barnmorskor och fysioterapeuter är erfarna och jobbar på svenska vårdcentraler eller sjukhus när de inte hjälper dig här. Våra patienter får vanligtvis kontakt med läkare inom en timme.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-07-18