Anorexi hos barn

Orsak och symptom vid anorexi hos barn

Anorexi är en ätstörning som innebär att en person svälter sig för att gå ned i vikt. Ätstörningen handlar om tankar och känslor, inte om hur individen faktiskt ser ut.

Vid anorexi är energiintaget mycket begränsat. Den drabbade är rädd för att gå upp i vikt trots att den går ned. Ofta förnekar man allvaret och är helt upptagen av sin kroppsform. Mat och vikt tar också upp en stor del av den drabbades liv.

Anorexi drabbar tjejer i mycket större utsträckning än killar. Sannolikheten att få anorexi är tio gånger större för en tjej än en kille. Sjukdomen debuterar ofta i de tidiga tonåren, men kan också uppträda tidigare eller senare.

Anorexi kan vara ett livshotande tillstånd och omkring 5 procent av alla 13- till 30-åringar lider av anorexi eller bulimi – som också är en ätstörning. Ibland förekommer de två sjukdomarna tillsammans.

Orsakerna till att en individ utvecklar anorexi är ofta psykologiska. Dålig självkänsla ökar risken och anorexi kan bli ett sätt att få uppmärksamhet. Andra orsaker kan vara övergrepp, mobbing eller misshandel. Den psykiska smärtan gör då att den drabbade tar ut det inträffade på sin egen kropp.

Ett barn eller en tonåring som drabbats av anorexi är rädd för att gå upp i vikt. Trots att barnet ser för smalt ut, anser hen sig vara för tjock.

Vad som ytterligare komplicerar tillståndet är att viktnedgång kan uppmuntras av omgivningen. Viktkontroll kan bli ett sätt att ta hand om svåra känslor. Självkänslan kopplas till bilden av kroppen. En kommentar från någon barnet ser upp till, till exempel en fotbollstränare, kan utlösa anorexi. Mediebilden kan också ha stor påverkan.

Depression och tvångstankar, men även självskadebeteende, är vanligt vid anorexi. Anorexi kan också leda till en mängd kroppsliga problem som håravfall, akne, avstannad tillväxt och muskelsvaghet. På grund av det begränsade födointaget kan en brist på livsviktiga näringsämnen uppstå.

Ibland uppträder anorexi tillsammans med överdriven träning. Det kallas för ortorexi.

När ska jag söka vård?

Om du noterar symptom för anorexi hos ditt barn, behöver du söka hjälp. Det kan vara skambelagt, men snabb vård är av mycket stor betydelse.

Det finns flera olika möjligheter att söka vård. Det kan göras genom att kontakta BUP direkt, men det går också bra att som ett första steg söka hjälp via vårdcentral eller elevhälsa.

Behandling

Det finns ingen enkel behandling mot anorexi. Initialt genomförs utredningar och tester. Målsättningen är att stoppa svälten och bantningen och sedan komma tillbaka till normal vikt. En viktig del i behandlingen är att få barnet att bli av med sin rädsla för mat.

För att behandlingen ska vara framgångsrik krävs att barnet eller tonåringen är motiverad. Det kan vara svårt om den drabbade är försvagad och dessutom lider av depression eller ångest. Föräldrarna är här en viktig resurs.

En viktig del i behandlingen är att barnet eller tonåringen får ett näringsrik mat. Ibland också extra näringstillskott.

Familjeterapi har visat sig vara en framgångsrik behandling. Den sätts ofta in när läget har stabiliserats. Föräldrarna har en viktig roll för att bidra till att lindra sjukdomen och skapa trygghet.

Ibland ges medicin om det samtidigt finns en depression. Om läget är mycket allvarligt, kan det bli nödvändigt för barnet att läggas in på sjukhus.

De flesta blir bra från anorexi, men det tar lång tid. Det är en allvarlig sjukdom som kräver uppföljning. Omkring 15 procent av de som drabbas utvecklar ett kroniskt, livslångt tillstånd.

Vid psykisk ohälsa är det viktigt att du söker hjälp i tid. Du är välkommen att söka vård online hos Min Doktors.

Vad kan jag göra själv?

En förälder har en mycket viktig roll när ett barn utvecklar anorexi. En förälders egen ätstörning riskerar att påverka barnet som kan utveckla anorexi.

Det är viktigt att som förälder vara medveten om sitt eget beteende. Barnet gör ofta som föräldern gör, inte som föräldern säger. Det är därför viktigt med god mathållning och att äta tillsammans i familjen.

Ett barn som drabbas av anorexi behöver mycket stöd. Familjen är oerhört viktig för att skapa detta stöd och en trygg miljö för barnet.

När kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor erbjuder psykologhjälp till unga som är 16 år eller äldre. Vi kan hjälpa till vid besvär som bland annat ångest, rädsla och oro. Om du misstänker att ditt barn har anorexi, är du välkommen att konsultera Min Doktors läkare och psykologer för en bedömning av ditt barns besvär och behov av hjälp. Anorexi behandlas dock främst inom den fysiska vården.

Hos oss arbetar legitimerade psykologer med stor erfarenhet, som genom problemlösande samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT), stöttar föräldrar och barn för att tillsammans hitta rutiner och lära barnet strategier för att hantera sina rädslor och sin oro. Du som är vårdnadshavare kan precis som hos andra vårdgivare inom primärvården kostnadsfritt söka vård för dina barn hos oss.

Hos Min Doktor börjar ditt besök alltid med att du beskriver ditt barns tillstånd genom att skriftligt svara på ett antal frågor om symptom och besvär. När du har svarat på frågorna bjuds du in till en chatt med en av våra psykologer, där du kan ställa frågor och även boka in ett första videosamtal. Vid det första videosamtalet medverkar både du som förälder och ditt barn. Du bestämmer sedan tillsammans med psykologen om barnet ska vara med även vid nästa samtal, eller om du önskar att psykologen främst ska stötta dig i hur du hjälper ditt barn på bästa sätt.

Om vi redan på dina svar i formuläret gör den medicinska bedömningen att ditt barn behöver träffa en läkare fysiskt, hänvisar vi er till en fysisk vårdcentral, en psykologmottagning eller en akutmottagning. Vi kan också göra bedömningen att besväret inte alls kräver läkarvård utan att det räcker med egenvård eller rådgivning från apotek eller 1177.

Våra läkare, psykologer, barnmorskor och fysioterapeuter är erfarna och jobbar på svenska vårdcentraler eller sjukhus när de inte hjälper dig här. Våra patienter får vanligtvis kontakt med läkare inom en timme.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-07-18

Faktagranskad av:

Olof Johansson, Legitimerad psykolog, Min Doktor