Hem > Hälsa och sjukdomar > Psykisk ohälsa och neurologiska besvär > Epilepsi hos barn

Epilepsi hos barn

Epilepsi innebär att delar av hjärnans nervceller av olika anledningar utsätts för en form av störning eller överaktivitet, vilken kan leda till epileptiska anfall. Symptomen varierar ofta från person till person. Förekommande symptom är medvetslöshet, att kroppen spänner sig, ryckningar i kroppen samt påverkan på syn och hörsel. Epilepsi behandlas vanligtvis med hjälp av en särskild form av medicin.

Sök vårdÖppet alla dagar, dygnet runt.

Orsak och symptom vid epilepsi hos barn

​Epilepsi innebär att delar av hjärnans nervceller av olika anledningar utsätts för en form av störning eller överaktivitet. Detta kan leda till olika sorters epileptiska anfall. Sjukdomen är relativt ovanlig hos barn mellan 1 och 6 år, även om det är ganska vanligt förekommande att barn av olika anledningar drabbas av epileptiska anfall någon gång i livet.

Vanligtvis brukar man göra avgränsningen att ett barn bedöms ha epilepsi om barnet har drabbats av två eller fler anfall som inte utlösts av några särskilda yttre orsaker, såsom stress.

Symptomen vid epileptiska anfall kan variera mycket från person till person. Vilka symptom barnet får beror på om det är ett så kallat generaliserat anfall eller ett fokalt anfall. Ett generaliserat anfall innebär att anfallet berör stora delar av hjärnan redan när det inträffar. Så kallade fokala anfall innebär att anfallet uppstår i en mindre del av hjärnan. Ett barn som upplevt ett epileptiskt anfall får oftast likartade symptom om ett nytt anfall skulle ske.

Vid generaliserade anfall är vanliga symptom medvetslöshet, att kroppen spänner sig och ryckningar i armar och ben.

Generaliserade anfall kan också ge upphov till symptom i form av att barnet en kort stund kommer av sig och tappar fokus. Barnet kan i samband med detta ha svårt att minnas vad som skedde.

Symptomen vid fokala anfall kan variera från person till person och resultera i syn- och hörselpåverkan samt ryckningar i delar av kroppen.

Det finns ett visst samband mellan att ha epilepsi och att ha ADHD, ASD (autismspektrumstörning)/Aspergers syndrom och depression.

När ska jag söka vård?

​Om ditt barn eller din bebis drabbas av ett epileptiskt anfall eller om barnet i samband med en epilepsisjukdom upplever nedsatt allmäntillstånd, ska du söka akut vård. ​

Behandling

​Ditt barn kan få olika former av behandling för epilepsi, beroende på hur allvarliga besvären är och hur ofta de uppstår. Barn som endast upplevt enstaka anfall och barn som endast upplevt anfall som uppstått vid särskilda situationer, behöver oftast ingen omfattande behandling. Det finns inget särskilt test som direkt kan avgöra om ditt barn lider av epilepsi, utan det beror på omständigheterna.

Det vanligaste är att epilepsi behandlas med hjälp av en särskild typ av medicin, som kan lindra besvären och minska risken för att anfallen uppstår.

Sök vård

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård

Vad kan jag göra själv?

Om ditt barn eller någon i din närhet drabbas av ett epileptiskt anfall, är det viktigt att se till att kläder och annat inte hindrar andningen samt att den drabbade personen läggs i framstupa sidoläge så fort anfallet är över.

Hos vissa barn kan epilepsianfall utlösas av vissa situationer, exempelvis stress, sömnbrist och, i mer sällsynta fall, blinkande ljus. Om ditt barn återkommande besväras av epilepsianfall, är det bra om du ser till att barnet inte vistas i miljöer som lättare kan ge upphov till anfallen.

Du bör också se till att ditt barns förskola och skola är informerade om tillståndet, så att rätt åtgärder kan vidtas om barnet får ett anfall. ​

När kan Min Doktor hjälpa?

Epilepsi utreds inom den fysiska vården. Om ditt barn eller din bebis drabbas av ett epileptiskt anfall eller om barnet i samband med en epilepsisjukdom upplever nedsatt allmäntillstånd, ska du söka akut vård.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-07-18

Faktagranskad av:

Staffan Jannesson Billing, Specialistläkare inom gynekologi och obstetrik, Min Doktor