Författare:
Timjan Hofmann, kommunikatör, Min Doktor
Diabetes är ett samlingsnamn för flera metabola sjukdomar där kroppen har svårt att hålla blodsockret på en hälsosam nivå. Tillståndet innebär att mängden glukos i blodet blir för hög, vilket på sikt kan vara skadligt för kroppen. För att reglera blodsockret krävs hormonet insulin, som bildas i bukspottkörteln och gör det möjligt för kroppens celler att ta upp glukos och använda det som energi.
– Vid diabetes fungerar insulinets effekt sämre än normalt, eller så producerar kroppen för lite insulin. Det gör att glukos inte tas upp av cellerna som det ska, utan blir kvar i blodet och leder till förhöjda blodsockernivåer, förklarar Hans Lindholm, specialistläkare på Min Doktor.
Orsakerna till diabetes varierar beroende på sjukdomstyp. De vanligaste formerna är typ 2-diabetes och typ 1-diabetes. Därutöver finns graviditetsdiabetes som uppstår under graviditet och ofta återgår efter förlossningen, samt mer ovanliga varianter som LADA, MODY och olika sekundära former av diabetes.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppen slutar producera insulin eftersom de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln förstörs. Därför krävs alltid insulinbehandling. När sjukdomen utvecklas uppstår ofta tydliga symptom som stark törst, täta toalettbesök, trötthet och snabb viktminskning. De flesta insjuknar som barn eller tonåringar, men sjukdomen kan även debutera i vuxen ålder. Obehandlad typ 1-diabetes kan snabbt bli allvarlig och misstanke om sjukdomen kräver alltid akut vård för att undvika komplikationer som ketoacidos.
Vid diabetes typ 2 producerar kroppen för lite insulin i förhållande till behovet, eller så fungerar insulinet sämre på grund av insulinresistens. Sjukdomen är ofta kopplad till övervikt, ohälsosamma matvanor, låg fysisk aktivitet och ärftlighet. Behandlingen inleds vanligtvis med förändrade levnadsvanor, men med tiden behöver många även läkemedel eller insulin. Symptomen är ofta milda eller saknas helt, men trötthet, törst och ökad urinmängd kan förekomma. Typ 2-diabetes upptäcks ofta vid en hälsokontroll och är vanligast efter 40 års ålder, även om både yngre vuxna och barn kan drabbas.
Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som i dagsläget inte går att bota, men den kan hanteras genom diabetesbehandling med insulin livet ut. Däremot kan typ 2-diabetes i många fall gå in i remission (bli symptomfri) genom livsstilsförändringar som viktnedgång, regelbunden motion och kostomläggning, särskilt om diagnosen ställs tidigt.
– Det viktiga är att fokusera på vad man faktiskt kan påverka. Även små förändringar kan ge stora hälsovinster över tid, säger Hans Lindholm.
Regelbundna måltider med bra balans mellan kolhydrater, protein och fett hjälper till att hålla blodsockret stabilt.
Läs mer om bra mat för diabetiker
Daglig fysisk aktivitet, som promenader eller annan motion, förbättrar insulinkänsligheten och sänker blodsockret.
Ta din medicin enligt ordination och gör blodsockerkontroll regelbundet för att se hur behandlingen fungerar.
Var uppmärksam på hur just din kropp reagerar vid högt eller lågt blodsocker så att du kan agera i tid och anpassa din vardag.
Stress, ångest och oro kan påverka blodsockret, så prioritera återhämtning, sömn och saker som får dig att må bra.
Du behöver inte klara allt själv – ta hjälp av vården, vänner och familj när det behövs.
