Av: Min Doktor, 2024-04-11

Vad säger färgen på ditt mensblod om din hälsa?

Mensblod kan ha många fler färger än bara röd: brun, svart, rosa eller till och med orange eller grå mens kan förekomma. Men vad innebär de olika färgerna för din hälsa? Och vilka färger ska man vara extra vaksam på? Min Doktors barnmorska reder ut.

Varför ändrar mensen färg?

Mens är en blödning från livmodern som inträffar när ägget inte blivit befruktat, och stöts ut tillsammans med livmoderslemhinnan.

– Ofta skiftar mensens färg från ljusrött till mörkbrunt eller svart under menstruationens gång. Färgen hänger samman med hur snabbt eller långsamt blodet rinner ur kroppen, eftersom blodet oxiderar och mörknar ju längre det stannar kvar i livmodern, säger Susann Friis-Lundevall, barnmorska hos Min Doktor.

Läs mer: Lär känna din menscykel

Det här betyder färgen på ditt mensblod

Brun mens

Det är vanligt att få brunt mensblod i början eller slutet av mensen. Brunt blod i slutet av mensen beror på att blodet då tar längre tid att lämna kroppen. Då oxideras blodet vilket ger det en mörkare färg. Om du har brunt blod i början av din mens kan blodet komma från din förra menscykel. 

– Brun mens är helt normalt, men om du får en brun blödning tillsammans med buksmärta och är gravid ska du söka vård. Det kan vara ett tecken på missfall eller utomkvedshavandeskap, säger Susann Friis-Lundevall.

Svart mens

Svart mens beror, precis som vid brun mens, på att blodet har oxiderat när det har legat i livmodern ett tag. En svart ton på mensen istället för brun betyder att blodet oxiderat ytterligare och är inte farligt.

Rosa mens

Rosa mens sker vanligtvis när mensblodet blandats med sekret från livmodern, vilket ger blodet en ljusare färg. Det kan ofta ske under de dagar du blöder lite mindre. Rosa mens kan också uppkomma om du:

  • Har blodbrist, så kallad anemi

  • Har fått små rivsår i slemhinnorna som uppstått under sex

  • Använder hormonella preventivmedel

– Om du får mellanblödningar med en ljusrosa ton kan det också indikera klamydia, PCOS eller låga östrogennivåer till följd av att du befinner dig i förklimakteriet. Då brukar du också få fler symptom än bara mellanblödningarna, berättar Susann Friis-Lundevall.

Orange mens

Orange mens kan indikera en infektion, till exempel bakteriell vaginos eller sexuellt överförbara sjukdomar som kräver behandling. 

– Var uppmärksam på besvär som klåda, dålig lukt, att det svider när du kissar eller annan form av obehag om du får orange mens, säger Susann.

Klarröd mens

Under de dagar av mensen som du blöder som mest, är mensen oftast ljusröd. Färgen beror på att blodflödet under dessa dagar är högre och blodet hinner rinna ut ur kroppen innan det oxiderar och mörknar.

Mörkröd mens

Mörkrött blod sker ofta i början och slutet av mensen när blödningen inte är lika riklig. Det är vanligt att ha mörkröd mens på morgonen, när du legat stilla och blodet inte runnit ut i samma takt som under dagen. Då har mensblodet hunnit oxidera i livmodern och mörknat lite i färgen. 

Grå mens

Grå mens indikerar ofta infektion, som bakteriell vaginos. Därför är det viktigt att söka vård om du får grå mens. Om du får en gråaktig, klumpig blödning och är gravid kan det också vara ett tecken på missfall.

Slemmig eller klumpig mens

Om din mens är klumpig eller slemmig behöver du inte oroa dig. Under menstruationen är det inte bara blod som rinner ut, utan även delar av livmoderslemhinnan stöts ut och den kan lossnar i både mindre eller större klumpar.

När ska man söka vård?

Mens i färgskalan rött/brunt/svart är helt normalt, men om du får orange eller grå mens kan det indikera infektion som kan kräva behandling. 

Sök även vård om du:

  • Är gravid och får blödningar med smärta 

  • Har mensblödningar som varar längre än 7 dagar

  • Får en blödning efter klimakteriet, så kallad postmenopausalblödning 

  • Behöver byta mensskydd oftare än varannan timme

  • Får feber i kombination med en onormal blödning

– Om du har frågor om din mens eller problem med starka menssmärtor eller psykiska besvär i samband med mensen, kan du höra av dig till någon av oss barnmorskor på Min Doktor. Vi kan hjälpa dig med både råd och behandling, avslutar Susann Friis-Lundevall.

Faktagranskad av:

Susann Friis-Lundevall, barnmorska

Dela artikeln: