Hem > Hälsa och sjukdomar > Hudbesvär > Atopiskt eksem (böjveckseksem)

Atopiskt eksem (böjveckseksem)

Atopiskt eksem (även kallat böjveckseksem) är en vanligt förekommande inflammatorisk hudsjukdom, som orsakar torr hud, klåda och utslag.

Sjukdomen är kronisk med återkommande, periodvisa utbrott. Med rätt behandling går det dock att mildra och begränsa besvären.

Om du har symptom som kan bero på atopiskt eksem, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Vi hjälper dig med bedömning och behandling.

Vad är atopiskt eksem?

Atopiskt eksem är en vanligt förekommande form av eksem. Namnet kommer av den medicinska termen atopi, som betecknar en ärftlig känslighet för ämnen som är vanligt förekommande i vår omgivning, såsom pollen, damm och vissa livsmedel. Arv och miljö är således avgörande faktorer för att du ska drabbas av atopiskt eksem, men den exakta orsaken till sjukdomen har inte blivit helt klarlagd.

Vid atopiskt eksem uppstår en inflammation i huden, som leder till symptom som torr hud, klåda, utslag och rodnad. Symptomens utbredning och intensitet kan variera från person till person och även med ålder.

Hos barn är det vanligt att besvären uppstår i vecken där lederna böjs, såsom knäveck, armveck, handleder och vrister. Atopiskt eksem kallas därför också böjveckseksem. En annan benämning på atopiskt eksem är atopisk dermatit. Namnet kommer av den medicinska termen dermatit, som är ett samlingsbegrepp för olika former av inflammation i huden.

Besvären börjar vanligtvis innan 5 års ålder, i många fall redan under det första levnadsåret. I Sverige drabbas cirka 20 procent av alla barn. I vissa fall lindras sjukdomen när barnet blir äldre, men många, framförallt barn som lider av svårt atopiskt eksem, har kvar besvären även i vuxen ålder. Läs mer om atopiskt eksem hos barn.

Mellan 2 och 10 procent av alla vuxna i Sverige drabbas av sjukdomen.

Atopiskt eksem smittar inte och kan inte överföras genom kontakt med någon som har sjukdomen. 

Det finns i dagsläget inget sätt att bota atopiskt eksem, utan det är en kronisk sjukdom med återkommande, periodvisa utbrott. Behandlingen av atopiskt eksem inriktas därför ofta mot att lindra symptomen – i synnerhet klådan – och minska inflammationen i huden.

Vad finns det för orsaker till atopiskt eksem?

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar atopiskt eksem, men arv och miljö är avgörande för att du ska drabbas av sjukdomen. Immunsystemet tros också spela en viktig roll.

En faktor som bidrar till att atopiskt eksem är vanligt förekommande i Sverige är vårt vinterklimat med torr luft som torkar ut huden. Andra faktorer som kan bidra till eller förvärra atopiskt eksem är:

  • Kliande och rivande på huden

  • Friktion och nötning av huden (till exempel på grund av åtsittande kläder)

  • Överdriven tvättning av huden

  • Kemikalier och parfymer som kommer i kontakt med huden (via till exempel tvättmedel eller rengöringsmedel)

  • Svettning

  • Stress

  • Sömnbrist

Vilka är symptomen vid atopiskt eksem?

Vanliga symptom vid atopiskt eksem är:

  • Torr hud, ibland med inslag av fjällning

  • Klåda

  • Utslag

  • Rodnad

  • Hudsprickor

  • Små blåsor med vätska, som bildar sår och sårskorpor när de spricker

På ljus hud är eksemet oftast rödfärgat, medan det på mörk hud kan vara mörkare än den omgivande huden. Det är också vanligt med så kallad lichenifiering i de drabbade områdena, vilket innebär att huden blir tjock och rynkig – närmast läderartad – till följd av långvarigt kliande och rivande.

Symptomen kan skilja från person till person. De kan även variera med ålder:

  • Småbarn (0 till 2 år): Småbarn får ofta symptom i form av rodnad och torra eller vätskande utslag på kinderna, halsens sidor, bålen och händerna samt på utsidan av armarna och benen.

  • Barn (2 till 12 år): Atopiskt eksem hos barn leder ofta till utslag samt torr och läderartad hud i arm- och knävecken, på halsen, händerna, hand- och fotlederna samt bakom öronen.

  • Vuxna personer (från 12 år): Vanliga symptom hos vuxna är torr och läderartad hud i ansiktet – framförallt runt ögonen – samt på halsen, bålen och händerna.

Oavsett symptom är ett kännetecken på atopiskt eksem att besvären är återkommande – perioder med lindrigare symptom varvas med perioder med större besvär.

Det är också vanligt att personer med atopiskt eksem har andra sjukdomar som är kopplade till atopi, till exempel pollenallergi, astma eller matallergi.

Hur går undersökningen till?

Läkaren kan oftast fastställa att det rör sig om atopiskt eksem genom en klinisk undersökning. Det innebär att diagnosen ställs utifrån dina symptom, din sjukdomshistoria och, om det är möjligt, genom att utesluta andra orsaker till dina besvär.

I vissa fall finns det tydliga tecken som gör det enklare att diagnostisera sjukdomen. Några vanliga kännetecken på atopiskt eksem är:

  • Atopiska vinterfötter: Torr, sprucken och fjällande hud på fötterna. Den här typen av eksem drabbar framförallt barn.

  • Handeksem: Rodnad, fjällning och sprucken hud på händerna. Handeksem är vanligast hos vuxna, men kan också förekomma hos barn.

  • Toalettsitseksem: Rodnad och små knölar under skinkorna. Eksemet, som har fått sitt namn utifrån formen på det drabbade hudområdet, är vanligast hos barn.

  • Ögonlockseksem: Rodnad, klåda, svullnad och fjällning runt ögonen. Eksemet drabbar framförallt vuxna personer och tonåringar.

Det kan dock vara svårt att diagnostisera atopiskt eksem i vissa fall, eftersom symptomen kan variera. Ett flertal andra hudsjukdomar, som till exempel mjälleksem (även kallat seborroiskt eksem), psoriasis, kontakteksem och fotsvamp, kan dessutom ge symptom som påminner om atopiskt eksem.

Ett sätt att utröna om besvären beror på atopiskt eksem är att använda Williams kriterier, uppkallade efter den brittiske dermatologen Hywel C. Williams. Det första kriteriet som måste vara uppfyllt är:

  • Du har haft kliande hudutslag under de senaste 12 månaderna.

Utöver ovanstående måste också minst tre av följande kriterier vara uppfyllda för att dina besvär ska anses bero på atopiskt eksem:

  • Du har någon gång haft hudutslag i ett böjveck.

  • Du har eller har haft pollenallergi eller astma. För barn under 4 år gäller istället att minst en biologisk förälder eller ett helsyskon har haft en sjukdom som är kopplad till atopi.

  • Du har haft torr hud under det senaste året.

  • Du har synliga eksem i hudområden som är typiska för din ålder.

  • Dina besvär började innan 2 års ålder (detta gäller endast för personer över 4 år).

I oklara fall eller om eksemet inte förbättras trots behandling, kan en mer omfattande utredning, utförd av hudläkare, behövas för att fastställa vad du har drabbats av.

Behandling av atopiskt eksem

Det finns i dagsläget inget sätt att bota atopiskt eksem. Behandlingen inriktas därför mot att lindra symptomen och minska inflammationen i huden, så att den får tillbaka sitt skydd mot nötning och uttorkning.

Vad gäller lindring av symptomen är det framförallt viktigt att dämpa klådan, som kan vara mycket besvärlig och orsaka såväl sömnbesvär som koncentrationssvårigheter.

De drabbade hudområdena behandlas oftast med olika former av mjukgörande och återfuktande lotion, gel, kräm eller salva. Det är också vanligt att behandla huden med inflammationshämmande läkemedel som innehåller kortison.

Ibland läker inte eksemet trots behandling med mjukgörande och inflammationshämmande läkemedel. Det kan bero på att du har fått en infektion med bakterier, virus eller svamp till följd av att huden har skadats på grund av kliande eller rivande. Du kan då behöva behandling med antibiotika eller antivirala eller svampdödande läkemedel. I oklara fall kan också provtagning behövas för att ta reda på vad som har orsakat infektionen.

Eksem förbättras ofta av solljus. Vid svåra fall av atopiskt eksem används därför medicinsk ljusbehandling (även kallad fototerapi) för att lindra symptomen.

Underhållsbehandling, det vill säga fortsatt behandling efter att huden ser ut att ha läkt, kan behövas för att förlänga perioden utan besvär innan eksemet blossar upp igen. Det är också viktigt att tänka på att huden kan vara känslig i flera månader efter att den har läkt.

När bör jag söka vård?

Du rekommenderas att söka vård om:

  • Dina symptom inte lindras genom egenvård

  • Du har tecken på en infektion (till exempel varbildning) i huden

  • Eksemet påverkar din sömn och din vardag 

  • Symptomen inte förbättras eller blir värre trots behandling

Sök vård för atopiskt eksem (böjveckseksem)

  • Öppet dygnet runt

  • Kort väntetid

  • Kostnadsfritt för barn

  • 95% patientnöjdhet

  • Vård i appen och på webben

★★★★★

4.8 av 5 i betyg på App Store

Sök vård för atopiskt eksem (böjveckseksem)

Vad kan jag göra själv?

Det finns ett par saker som du själv kan göra för att minska besvären om du har drabbats av atopiskt eksem.

Använd receptfria läkemedel

Efter att ha rådgjort med läkare eller farmaceut kan du använda receptfria läkemedel för att behandla eksemet.

Återfukta huden regelbundet

Använd mjukgörande och återfuktande krämer för att minska hudens torrhet och lindra eventuell klåda.

Fortsätt också att smörja huden även när du inte har några direkta besvär, eftersom det kan förlänga den besvärsfria perioden innan eksemet blossar upp igen.

Undvik att irritera huden

Försök att identifiera och undvika sådant som kan utlösa eller förvärra ditt eksem, såsom hushållskemikalier och allergener (det vill säga allergiframkallande ämnen).

Undvik också heta duschar och bad, eftersom de kan torka ut huden, och använd mild, oparfymerad tvål när du tvättar dig.

Klia inte heller på eksemet, då det ökar risken för en infektion i huden.

Bär löst sittande kläder

Klådan förvärras om du svettas, så därför kan det vara bra att bära löst sittande kläder, som låter huden luftas.

Använd gärna också kläder av mjuka material, till exempel bomull eller silke, som inte skaver eller ger upphov till friktion mot huden.

Sola med måtta

Atopiskt eksem lindras ofta av solljus. Var dock försiktig, så att du inte bränner dig.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Välkommen att kontakta Min Doktor, om du har symptom som kan bero på atopiskt eksem. Vi hjälper dig med diagnos och behandling.

Publicerad:

2024-04-24

Senast uppdaterad:

2024-04-25

Författare:

Carl Cervin, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Loreto Ferrada, Specialistläkare i dermatologi och venereologi, Min Doktor