Vad är borderline personlighetssyndrom?
Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), även känt som borderline personlighetssyndrom, är en psykiatrisk diagnos som innebär en känslomässig sårbarhet och svårighet att kontrollera sina känslor. Dessa svårigheter kan leda till destruktiva handlingar, såsom missbruk eller självskadebeteende.
EIPS är ofta kombinerat med andra diagnoser, exempelvis
Även dessa diagnoser, eller förslag på vidare utredning av andra diagnoser, kan komma fram i utredningen för EIPS.
Symptomen visar sig oftast i tonåren eller ung vuxen ålder, är ofta värre i yngre år och kan minska med åldern. Diagnosen ställs oftast i vuxen ålder, och besvären behöver inte vara livslånga.
Orsaker till borderline personlighetssyndrom
Grundorsakerna till borderline är ännu inte exakt kartlagda till vad som orsakar emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), men troligen är det en kombination av olika saker. Både ärftlighet och vad man har varit med om i livet verkar spela in. Studier visar att generna kan ha betydelse. En del personer kanske föds med en känslighet som gör att de reagerar starkare på känslor eller har lättare för att vara impulsiva. Det är vanligare att personer med EIPS har haft traumatiska upplevelser under barndomen, vilket ibland kan leda till PTSD. Men det är viktigt att säga att inte alla med EIPS har varit med om trauma.
Vanliga symptom vid EIPS
Symptomen för EIPS är baserade på känslor, upplevelser och hanteringen av dessa. Ofta hanteras de starka känslorna med impulsivitet utefter det rådande känsloläget. Det kan handla om, men behöver inte vara begränsat till, känslor som exempelvis ilska, skam, rädsla, ensamhet, ångest eller sorg. Känslouttrycken kan ibland misstolkas av omgivningen, vilket kan leda till missförstånd i sociala situationer. Symptomen varierar från person till person och med korta tidsintervaller.
Följande symptom är vanliga för EIPS:
Rädsla för övergivenhet: Stark rädsla för att bli lämnad, vilket kan leda till att man söker bekräftelse eller misstolkar tecken.
Osäker självbild: Varierande självkänsla och osäkerhet om vem man är, vilket kan göra att man ändrar åsikter och identitet lätt.
Tomhetskänsla: En svårförklarad känsla av inre tomhet, där allt kan kännas meningslöst.
Intensiva känsloförändringar: Snabba och starka skiftningar i känslor, som är svåra för andra att förstå, vilket kan leda till skam.
Instabila relationer: Svårigheter i relationer, med snabba svängningar i känslor för andra, och rädslan för att bli lämnad.
Stark ilska: Ilska som verkar överdriven för omgivningen.
Impulsivitet och självskadebeteende: Impulsiva handlingar för att dämpa ångest, som missbruk eller självskada, vilket ger kort lindring men mer ångest och skam. Tvångssyndrom (OCD) kan också förekomma, vilket är vanligt hos barn. Sök alltid hjälp för självskadebeteende, om du kan och orkar.
Overklighetskänslor och misstänksamhet: Perioder av att känna sig bortkopplad från sig själv och misstänka andra.
Självmordstankar: Tankar på att dö, ofta kopplade till hopplöshet. Sök hjälp vid intensiva eller långvariga sådana tankar.
Har du intensiva tankar, eller om du har planer på att avsluta ditt liv ska du ringa 112 för akut hjälp.
Behandling av borderline personlighetssyndrom
När du har fått en EIPS diagnos kan den behandling du erbjuds variera beroende på var du söker hjälp. Men i de flesta fall innebär behandlingen någon form av psykologisk behandling (samtalsterapi) och ibland även läkemedel.
Ibland kan andra diagnoser också påverka hur du mår. Därför kan du, utöver EIPS-behandling, bli erbjuden behandling för exempelvis:
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Vi vet att det kan vara mycket att hantera, och ibland är det till stor hjälp att fokusera på en svårighet i taget.
När bör jag söka vård?
Om du tror att du har EIPS och har det svårt i vardagen, kontakta din vårdcentral för att få råd och stöd. Om du känner att situationen är outhärdlig och du inte ser någon utväg, sök akut psykiatrisk hjälp, du kan också ringa 112. Om du tror att någon i din närhet planerar att allvarligt skada sig själv eller ta sitt liv, ring 112 direkt.
Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen
Tryggt och säkert med BankID
Recept direkt i appen
Över 3 miljoner patientbesök
4,8 av 5 betyg på App Store
Ladda ner appenVad kan jag göra själv?
Att leva med EIPS-diagnos kan medföra svårigheter för både den drabbade och för närstående personer. Men det finns vissa saker du kan göra själv för att må bättre och förenkla din hantering av känslor.
Skapa rutiner och utöva regelbunden fysisk aktivitet. Regelbunden motion kan också minska ångest och nedstämdhet. Var noga med din kost och se till att få tillräckligt med sömn.
Undvik alkohol, droger och lugnande läkemedel. De ger bara tillfällig lättnad och kan förvärra problemen på lång sikt.
Skapa en trygg miljö, hitta nya sätt för att hantera känslor, gärna i en trygg miljö och öva på medveten närvaro.
Försöka att acceptera känsligheten som en del av dig själv.
Prata med andra, det finns föreningar som SHEDO, AnBo - anhörigförening borderline Frisk & Fri där du kan få stöd. Att sätta ord på dina känslor kan hjälpa dig att förstå dig själv och våga söka vård.
När kan Min Doktor hjälpa?
Om du misstänker att du har EIPS, kan Min Doktors psykologer tillsammans med dig gå igenom och göra en första bedömning av dina symptom och den oro du känner. Tillsammans kommer vi fram till om det talar för EIPS eller om det kan finnas andra orsaker bakom. Min Doktor kan inte hjälpa dig med utredning, diagnostistisering och behandling av EIPS.
Vanliga frågor om borderline (EIPS)
Vad är tyst borderline?
Tyst borderline är en variant av borderline där kaoset till största del sker inombords och omgivningen kanske inte märker det lika mycket. Du kan uppleva alla symptom av borderline men utan att visa det öppet.
Är borderline ärftligt?
Studierna är inte helt klarlagda men viss forskning har visat på viss ärftlighet av borderline. En del människor kan födas med en känslighet som gör att man upplever starka känslor och impulsivitet.
Kan man bota borderline?
När en person blir diagnostiserad med borderline sker behandling av psykoterapi eller läkemedel. Syftet med att bli behandlad för sin borderline är att få de rätta metoderna och verktygen för att hantera symptomen.
