Schizofreni

Vad är schizofreni?

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ingår i kategorin psykossjukdomar. Vid schizofreni återkommer psykoser, vilket innebär att verkligheten upplevs på ett förändrat sätt. Ofta förekommer även hörselhallucinationer och vanföreställningar. Personer med schizofreni kan även uppleva något som kallas jagstörningar, där de har svårt att särskilja det egna jaget från omvärlden. 

En vanlig missuppfattning är att schizofreni är synonymt med en personlighetsklyvning. Personlighetsklyvning eller flertalet personligheter är inte en del av sjukdomsbilden för den som har schizofreni.

Schizofreni kan visa sig på olika sätt hos olika personer. Beroende på var i sjukdomsförloppet en person befinner sig är det också så att symptomen kan se olika ut. Schizofreni kan alltså se helt olika ut och det går inte att ge en helt enhetlig beskrivning som stämmer in på alla. Sjukdomen utvecklas ofta under en längre tid och det kan ta flera år från det att de första symptomen visar sig tills det att sjukdomen bryter ut.

De flesta som diagnostiserats med schizofreni får sin diagnos som tidigast i sena tonåren eller som ung vuxen. Hos män är åldern för diagnos oftast mellan 18 och 25 år. För kvinnor är åldern för diagnos lite högre, mellan 20 och 30 år. Det är viktigt att notera att även om bipolär sjukdom och ADHD har liknande debutålder och vissa överlappande symptom som stämningssvängningar, är de distinkta diagnoser.

Orsaker till schizofreni

Orsaken till schizofreni är inte helt känd. Forskning tyder på att både arv och miljö kan vara bidragande faktorer till att schizofreni utvecklas. 

Faktorer som kan öka risken för att insjukna i schizofreni är:

• Om en nära genetisk släkting har schizofreni eller någon annan psykisk sjukdom.

• Hjärnskador till följd av komplikationer under graviditet eller förlossning.

• Kemiska problem med signalsubstanser såsom dopamin och glutamat i hjärnan tros vara en bidragande faktor. Läs mer om hjärnan och nervsystemet för mer information.

• Drogmissbruk i tonåren eller ung vuxen ålder tros öka risken för att insjukna.

• Psykosociala stressfaktorer såsom hemlöshet, trauma i barndomen, arbetslöshet eller utanförskap anses även öka risken för att insjukna.

Olika typer av schizofreni

Schizofreni delas ibland in i olika typer, beroende på när du insjuknar och vilka symptom du uppvisar. De vanligaste formerna av schizofreni är paranoid schizofreni, sen parafreni och hebefreni.

Paranoid schizofreni

Paranoid schizofreni är den vanligaste formen av schizofreni och karaktäriseras av att de positiva symptomen dominerar sjukdomsbilden. Det är vanligast att insjukna i paranoid schizofreni i vuxen ålder.

Vanliga symptom vid paranoid schizofreni:

• Hallucinationer och vanföreställningar

• Aggressivitet (ibland)

• Stora vanföreställningar

• Hallucinationer kopplade till vanföreställningar

• Paranoia och förföljelsemani

Sen parafreni

Sen parafreni är en form av schizofreni som drabbar äldre. Sen parafreni karaktäriseras av hallucinationer och vanföreställningar och kallas ibland även för vanföreställningssyndrom, ospecificerad typ.

Precis som vid paranoid schizofreni domineras sen parafreni av de positiva symptomen. Vanföreställningar och hallucinationer utan demens eller förvirring förekommer och negativa schizofrena symptom är ovanliga.

Hebefreni

Hebefreni är en form av schizofreni som ofta visar sig under puberteten. Den vanligaste åldern för insjuknande är mellan 15 och 25 års ålder. Vid hebefreni förekommer både positiva och negativa symptom. Symptomen uppkommer ofta under perioder och kan förutom hörselhallucinationer och tankestörningar även inkludera apati, viljestyrning och hypokondri. 

Varför får man schizofreni?

Schizofreni yttrar sig genom varierande symptom och upplevs olika av alla. Från de första tecknen till ett fullt utbrott kan det ta månader upp till ett år. Symptomen delas in i positiva (något läggs till) och negativa (något tas bort), vilket inte handlar om ”bra” eller ”dåliga” symptom, utan om deras funktion. Sömnsvårigheter, ångest, panikångest och depression är också vanligt förekommande problem hos personer med schizofreni och kan förvärra andra symptom.

Positiva symptom (det vill säga symptom som adderas) vid schizofreni är:

• Vanföreställningar. Det kan innebära att du upplever verkligheten förändrad eller annorlunda. Det kan exempelvis innebära att du känner dig förföljd, att du tror att du är övervakad, eller att en stor katastrof kan hända. En annan form av vanföreställning kan vara att du tror har övernaturliga krafter, att du är utvald till att göra något speciellt, att du är känd eller att något är kär i dig. Nästan alla med schizofreni har vanföreställningar i någon form.

• Hallucinationer. Det kan innebära att du ser, hör eller luktar saker som inte finns. Den vanligaste formen av hallucinationer vid schizofreni är hörselhallucinationer, där du hör röster eller ljud som inte existerar.

• Tankestörningar. Det kan innebära att du har många tankar på samma gång i huvudet, att tankar snabbt dyker upp för att sen abrupt försvinna igen eller att tankarna är oorganiserade. Tankestörningar kan göra det svårt att kommunicera, då det kan leda till osammanhängande meningar, skapande av nya ord eller ologiska svar på frågor.

Negativa symptom (det vill säga symptom som “tas bort”) vid schizofreni kan vara:

• En känsla av tomhet och apati. Du kan känna dig tom och får ett minskat intresse för att umgås med andra eller för att ägna dig åt dina intressen. 

• Svårigheter att ta hand om dig själv. Du kan få svårt att sköta din hygien, såsom att tvätta sig, borsta tänder eller byta kläder. 

• Svårigheter att ta hand om vardagliga sysslor. Såsom att städa, laga mat, sova regelbundet eller betala räkningar. 

• Social isolering. Oftast till följd av att du drar dig undan från familj och vänner.

Schizofreni hos barn

Schizofreni hos barn är ovanligt, men det är viktigt att vara uppmärksam på tidiga tecken av schizofreni hos barn. Precis som vuxna kan de uppleva symptom som hallucinationer och vanföreställningar. Det kan vara svårt att skilja dessa från barns fantasi och lek. Diagnos kräver en specialistbedömning, som fokuserar på obehagliga röster och visuella hallucinationer.

Behandling av schizofreni

Även om det i dagsläget inte finns någon behandling som kan bota schizofreni, kan läkemedel hjälpa till att förebygga återfall och ge bättre förutsättningar för ett bra liv. Målet med behandlingen är att du ska kunna få en vardag du trivs med och kunna göra saker som får dig att må bra. 

Behandlingen anpassas efter ditt mående och brukar bestå av:

• Läkemedelsbehandling

• Psykoterapi och stödsamtal

• Utbildning, gruppträffar och stöd från socialtjänsten

Behandling kan ofta minska lidandet betydligt. För att det ska fungera bra behöver du, ditt vårdteam och dina närstående ha ett bra och regelbundet samarbete. Det är också viktigt att du är delaktig i din läkemedelsbehandling och fortsätter att ta din medicin.

Min Doktors app – din vårdcentral i mobilen

Tryggt och säkert med BankID

Recept direkt i appen

Över 3 miljoner patientbesök

4,8 av 5 betyg på App Store

Ladda ner appen

När bör jag söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral om du upplever att du håller på att utveckla vanföreställningar eller hallucinationer. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning direkt. 

Vid följande symptom sök vård genast eller kontakta akutmottagning eller ring 112: 

• Du hör röster som uppmanar dig att utföra handlingar, som du känner att du inte kan stå emot.

• Du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.

• Du mår mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv.

Vad kan jag göra själv?

Om du väl har fått diagnosen schizofreni, finns det alltid en risk att du insjuknar igen. Det finns dock saker som du kan göra och tänka på för att minska risken att bli sjuk igen:

• Fortsätt ta dina läkemedel: Sluta inte utan att prata med din läkare, eftersom det ökar risken för återfall.

• Undvik alkohol, droger och nikotin: De ökar risken för psykos.

• Känn igen dina tidiga tecken: Var uppmärksam på dina personliga varningssignaler, och be andra att vara det också. Tidig hjälp ger snabbare återhämtning.

• Skapa rutiner: Regelbundna tider för mat och sömn är bra för hjärnan.

• Minimera stress: Stress kan utlösa återfall, så försök undvika stressiga situationer.

• Gör en krisplan: Skapa en plan med din läkare för att hantera tidiga tecken på återfall. Den kan t.ex. inkludera att anhöriga får hjälpa dig med vård.

När kan Min Doktor hjälpa?

Om du misstänker att du har schizofreni, kan Min Doktors psykologer tillsammans med dig gå igenom och göra en första bedömning av dina symptom. Tillsammans kommer vi fram till om det talar för schizofreni eller om det kan finnas andra orsaker bakom. Min Doktor kan inte hjälpa dig med utredning, diagnostisering och behandling av schizofreni.