Vinterkräksjuka

Vad är vinterkräksjuka?

Vinterkräksjuka är en sorts maginfluensa som orsakas av virus ur calicivirusfamiljen, framför allt norovirus, men även sapovirus. Smittspridning förekommer hela året, men är vanligast under perioden november till april. Symptomen - kräkningar, magkramper och diarréer - brukar komma plötsligt och gå över inom ett par dagar. Hos barn och äldre kan förloppet bli mer långdraget. Här kan du läsa mer om vinterkräksjuka hos barn. 

Viruset är i sig inte farligt, men vid stora vätskeförluster finns det risk för att uttorkningen blir så svår att blodcirkulationen sviktar. Kraftig uttorkning kan också leda till njursvikt hos personer med nedsatt njurfunktion. Äldre personer och små barn är mest sårbara för att få svåra komplikationer av vinterkräksjuka.

Immuniteten efter sjukdom är kortvarig, och det innebär att du kan insjukna igen efter några veckor eller månader. Immuniteten ger bara skydd mot just det virus som du infekterats med, inte mot andra varianter av calicivirus. Vaccin saknas, men det uppskattas att ungefär en av fem har en genuppsättning som gör dem naturligt immuna mot vinterkräksjuka.

Hur smittar vinterkräksjuka?

Virusen som orsakar vinterkräksjuka är mycket virulenta, vilket betyder att det bara krävs en liten mängd viruspartiklar för att orsaka sjukdom. De är dessutom tåliga och kan överleva länge i miljön, till exempel på ytor, textilier och livsmedel.

Viruset infekterar som regel via munnen, det vill säga när du sväljer ner viruspartiklar. Det kan ske vid direkt eller indirekt kontakt med en person som är eller nyligen har varit sjuk. I samband med kräkning och diarré kan mikroskopiska droppar (aerosol) som innehåller virus spridas flera meter i luften. Dropparna kan förorena ytor och infektera personer i närheten. En person som är smittad kan även förorena ytor, livsmedel med mera genom beröring, då det är mycket svårt att få bort alla viruspartiklar ens med noggrann handtvätt. Indirekt kontakt är en viktig smittväg - det vill säga att du rör vid en förorenad yta och sedan vidrör munnen eller livsmedel, utan att tvätta händerna innan.

Livsmedelsburna utbrott av vinterkräksjuka är vanliga och då kan många personer bli sjuka samtidigt. Grönsaker, frukt och bär kan förorenas om de bevattnas eller sköljs med vatten som innehåller virus, och alla sorters livsmedel kan bli kontaminerade om de hanteras av en smittad person. Frysta bär, ostron och importerat bladgrönt som ruccola, är några livsmedel som då och då förknippas med utbrott av vinterkräksjuka.

Hur länge smittar vinterkräksjuka?

Smittade personer utsöndrar virus i kräkningar och avföring. Smittsamheten är som störst medan symptomen pågår och i 2 dygn efteråt, men det finns en viss smittrisk både tidigare och senare än så. Eftersom viruset kan överleva i omgivningen i flera veckor kan det finnas risk för indirekt smitta under en lång tid efter att någon varit sjuk. Smittrisken kan minskas genom noggrann rengöring, tvätt och desinfektion av sådant som den sjuka personen varit i kontakt med. Förorenade livsmedel kan också vara smittförande länge. Vid frysning kan viruset överleva flera månader. Viruset dör vid upphettning, till exempel genom kokning i minst 1 minut.

Symptom vid vinterkräksjuka

Inkubationstiden är kort - som regel bryter symptom ut mellan 12 och 48 timmar efter smittotillfället. Insjuknandet brukar gå fort, med någon timmes magont och illamående följt av kräkningar, som kan vara intensiva. Diarré är också vanligt. Det här är typiska symptom vid vinterkräksjuka:

• Ont i magen

• Illamående

• Kräkningar (ofta kaskadkräkningar)

• Diarré

• Lindrig till måttlig feber

• Huvudvärk

• Ont i kroppen, muskel- och ledvärk

Symptomen självläker vanligen inom 1 till 3 dygn, men ibland kan diarrén sitta i längre, särskilt hos barn. Det finns också risk för att bli uttorkad vid vinterkräksjuka. Tecken på uttorkning är bland annat att mängden urin minskar, urinen får mörk färg och skarp lukt, och att du blir matt och omtöcknad.

Behandling

I de allra flesta fall behöver du inte söka vård på grund av vinterkräksjuka. Sjukdomen är ofarlig, går över av sig själv och kan lätt behandlas genom egenvård. Det är viktigt att du ser till att få i dig vätska, till exempel vatten, te eller vätskeersättning.

När bör jag söka vård?

Eftersom smittrisken är så hög, bör du endast i undantagsfall söka vård akut. Kontakta i så fall vårdinrättningen innan du åker dit, så att de kan ge dig instruktioner för att minimera smittspridning. I följande fall bör du kontakta sjukvården:

• Om kräkningarna inte har börjat avta inom 1 dygn.

• Om du har hög feber och frossa, eller får blodiga diarréer - detta kan vara tecken på något annat än vinterkräksjuka, och kan behöva annan behandling.

• Om du är mycket medtagen och har tecken på uttorkning.

• Om ditt barn inte får behålla vätska - detta gäller särskilt om du har småbarn eller spädbarn under 6 månader. Barnet riskerar uttorkning, vilket märks på att barnet blir slött och får försämrat allmäntillstånd. Om det är svårt att få kontakt med ditt barn, sök vård akut.

• Om du är äldre eller har njursjukdom, och upplever kraftigt försämrat allmäntillstånd, bör du söka vård akut. Tecken på uttorkning är bland annat svårigheter att kissa samt torra ögon.

Du bör rådgöra med läkare om du tar mediciner mot diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck eller vätskedrivande läkemedel, och har blivit magsjuk. Då kan läkemedelsdosen behöva justeras. Du bör även kontakta vården om du står på någon annan läkemedelsbehandling, men inte får i dig/får behålla medicinen på grund av kräkningar.

Vad kan jag göra själv?

För att förebygga att smittas av calicivirus bör du tänka på följande:

• Ha en noggrann handhygien. Tvätta händerna ordentligt med tvål och vatten, och torka med pappershanddukar eller en egen handduk. Tvätta händerna efter toalettbesök, innan du lagar mat och efter att du haft kontakt med något eller någon som kan ha virus på sig. Du kan gärna använda handsprit efteråt, men det räcker inte att enbart använda handsprit, utan du måste tvätta bort viruset med tvål.

• Följ Livsmedelsverkets råd om att koka frysta hallon i 1 minut före förtäring. Virus kan ibland även finnas i andra frysta bär, som jordgubbar och bärblandningar.

• Undvik att besöka någon som är magsjuk.

Om du har blivit smittad:

• Försök att få i dig vätska så gott det går. Det brukar gå bättre att svälja små mängder vätska med regelbundna mellanrum, än att dricka en stor mängd på en gång. Du kan till exempel dricka vatten, hemgjord eller färdig vätskeersättning, eller te med lite honung.

• När kräkningarna har upphört kan du prova att äta lättsmält mat i små portioner. Kokt vit fisk, kokt kyckling utan skinn, och kokt ris eller potatis är skonsamt för magen. Undvik mejeriprodukter, fet eller stekt mat, samt starkt kryddad mat.

• Tvätta händerna noga och ofta för att undvika att smitta andra i din omgivning, och alltid efter toalettbesök. Du bör inte heller laga mat åt andra.

• Eftersom vinterkräksjuka är så smittsamt, är det viktigt att respektera 48-timmarsregeln och stanna hemma från jobb, skola och förskola tills dess att du inte längre smittar.

När kan Min Doktor hjälpa?

Min Doktor kan hjälpa dig med en bedömning och råd för egenvård, om du har vinterkräksjuka.

Publicerad:

2022-03-08

Senast uppdaterad:

2023-06-01

Författare:

Boel Sandros, Medicinsk skribent, Min Doktor

Faktagranskad av:

Hans Lindholm, Legitimerad läkare, Min Doktor