Eksem

Vad är eksem?

Eksem innebär att hudens yttersta lager har skadats och att det uppstått en inflammation. Då fungerar hudens naturliga skydd sämre och du kan få torr, irriterad hud som kliar. Ibland bildas också små blåsor, sår eller sprickor.

Eksem är mycket vanligt och många får besvär redan som barn. Ärftlighet, miljö och hudens egen motståndskraft påverkar risken att drabbas.

Eksem är inte en infektion och smittar inte. Ett eksem kan däremot bli infekterat om huden är sprucken eller sårig.

Orsaker till eksem

Det finns flera orsaker till att eksem uppstår. Ofta handlar det om en kombination av känslig hud, yttre påverkan och hur immunförsvaret reagerar.

Skadad hudbarriär

Hudbarriären är hudens yttersta skyddande lager. När hudbarriären skadas kan den inte längre hålla kvar fukt och fett. Då blir huden torr och mer känslig för till exempel:

• Vatten och tvål

• Rengöringsmedel och andra kemikalier

• Kall och torr luft

• Värme och svett

Ämnen du inte tål

Kontakteksem uppstår när huden reagerar på något den kommit i kontakt med. Det kan vara ett ämne som du är allergisk mot, som nickel eller parfym, eller något som irriterar huden, som tvål eller lösningsmedel.

Ärftlighet och atopisk läggning

Vid atopiskt eksem finns en medfödd ökad känslighet i huden. Hudbarriären är svagare och immunförsvaret reagerar lättare. Det gör att huden blir torr och att eksemet kommer tillbaka i perioder.

Orsaken till atopiskt eksem är inte helt klarlagd, men beror på ett samspel mellan arv och miljö. Risken att drabbas är till exempel större om du eller någon nära släkting har astma, pollenallergi eller någon annan atopisk sjukdom.

Faktorer som kan förvärra eksem

Om du redan har eksem kan vissa saker göra besvären värre, till exempel:

• Stress eller sömnbrist

• Torr inomhusluft

• Täta eller varma kläder

• Att klia mycket på huden

Symptom vid eksem

Eksem kan se olika ut beroende på typ, var på kroppen det sitter och hur länge du har haft besvären. Vanliga symptom är:

• Torr, fnasig eller fjällande hud

• Rodnad och irritation

• Klåda – ibland kraftig

• Utslag eller små knottror

• Sprickor i huden

• Vätskande blåsor som kan bilda sår och sårskorpor

På mörkare hud kan rodnaden vara svårare att se. Eksemet märks då på att huden är knottrig och ojämn, eller ljusare eller mörkare än huden runt omkring.

Om du har haft eksem länge och kliat mycket kan huden bli förtjockad, mer rynkig och mörkare eller rödare i de drabbade områdena. Det kallas lichenifiering och är ett tecken på långvarig irritation.

Eksem kan också påverka din vardag, till exempel genom störd sömn, klåda som gör det svårt att koppla av och oro över hur huden ser ut.

Det finns flera andra hudsjukdomar som kan ge besvär som påminner om eksem. Ett exempel är psoriasis, som ger röda, fjällande och kliande utslag. Läs mer om andra hudbesvär.

Olika typer av eksem

Eksem delas in i olika typer beroende på orsak, utseende och var på kroppen det sitter.

Kontakteksem

Kontakteksem innebär att huden reagerar på ett ämne den varit i kontakt med. Eksemet uppstår där ämnet har kommit åt huden, till exempel på händerna, i armhålorna eller runt ögonen.

Det finns två typer av kontakteksem:

• Allergiskt kontakteksem: Huden reagerar på ett ämne som du är allergisk mot, som till exempel nickel, parfymämnen, konserveringsmedel, gummi eller latex. Kontakteksem är en form av kontaktallergi.

• Icke-allergiskt kontakteksem (irritationseksem): Huden irriteras eller skadas av något som sliter på hudbarriären, till exempel vatten, tvål eller rengöringsmedel. Den här typen av eksem förekommer ofta på händerna och kallas då handeksem.

Atopiskt eksem

Atopiskt eksem (även kallat böjveckseksem) är en kronisk hudsjukdom som vanligtvis börjar i barndomen. De flesta med atopiskt eksem blir bättre i tonåren, men en del har kvar besvären i vuxen ålder.

Vid atopiskt eksem är hudbarriären svagare än vanligt, vilket gör huden mer känslig. Typiska symptom är torr hud och kliande utslag. Eksemet kommer ofta i skov där perioder med mer besvär varvas med perioder med mildare eller nästan inga besvär.

Var på kroppen eksemet sitter varierar med åldern:

• Spädbarn får ofta utslag på kinderna, bålen och sträcksidorna av armarna och benen.

• Hos större barn sitter eksemet ofta i böjvecken, till exempel i armvecken eller knävecken.

• Vuxna får ofta eksemet i ansiktet, på halsen, på händerna eller i hårbotten.

Läs mer om atopiskt eksem.

Mjälleksem

Mjälleksem (även kallat seborroiskt eksem) uppstår oftast i hårbotten eller i andra områden med mycket talgkörtlar, som ansiktet eller bröstkorgen. Huden blir röd och fjällar. Ibland kliar det också. 

Läs mer om mjälleksem.

Underbenseksem

Underbenseksem (även kallat staseksem) beror oftast på nedsatt blodcirkulation i benen, till exempel vid åderbråck eller bensår. Huden på underbenen blir torr och röd, och kan fjälla och klia.

Andra typer av eksem

Det finns även andra typer av eksem, till exempel:

• Slickeksem: Ett vanligt irritationsutslag hos små barn. Det uppstår runt munnen om huden ofta blir fuktig av saliv eller av att barnet suger på napp. Huden blir röd och irriterad, och kan ibland fjälla.

• Nummulärt eksem (även kallat mynteksem): Ger runda, myntstora, kliande fläckar, ofta på armarna och benen. Huden i fläckarna är röd, torr och kan fjälla.

• Soleksem: Ett ljusutslag som kan likna eksem. Det uppstår oftast någon timme eller dag efter solning och visar sig som kliande röda utslag eller knottror.

Vad händer i huden när du får eksem?

När hudbarriären är skadad släpper huden lättare igenom irriterande ämnen, allergener och smuts. Det gör att immunförsvaret aktiveras lokalt i huden, vilket leder till en inflammation med rodnad, klåda och ibland även blåsor.

När hudens skydd är försämrat ökar också risken för hudinfektioner, vilket kan göra eksemet mer vätskande, ömt eller skorvigt.

Hur behandlar man eksem?

Målet vid behandling av eksem är att dämpa inflammationen, lindra klådan och stärka hudens skydd. Vilken behandling som passar beror bland annat på vilken typ av eksem du har, var på kroppen det sitter, din ålder och hur svåra besvären är.

Eksem kommer ofta i perioder. För att minska risken för nya utbrott är det viktigt att du fortsätter med behandlingen även när huden känns bra.

Mjukgörande behandling

Mjukgörande kräm eller salva utgör grunden för all behandling av eksem. Regelbunden smörjning hjälper till att:

• Återfukta huden och minska torrhet

• Stärka hudbarriären

• Dämpa eventuell klåda

• Förebygga nya eksemutbrott

Antiinflammatorisk behandling

Om eksemet förvärras kan du behöva läkemedel som dämpar inflammationen – vanligtvis kortisonkräm eller kortisonsalva. Vilken styrka som behövs beror bland annat på vilken typ av eksem du har, var på kroppen det sitter och hur svåra besvären är.

Ibland kan andra lokala, inflammationsdämpande läkemedel (till exempel kalcineurinhämmare) behövas, om kortison inte ger tillräcklig effekt eller inte kan användas på det drabbade hudområdet.

Behandling vid svårare eksem

Vid uttalat eller utbrett eksem kan du behöva mer avancerad behandling hos en hudläkare inom specialistvården. Det kan till exempel handla om:

• Medicinsk ljusbehandling (UV-behandling)

• Systemiska läkemedel som verkar i hela kroppen (till exempel immundämpande tabletter eller biologiska läkemedel)

• Läkemedel som påverkar immunförsvarets signaler (så kallade JAK-hämmare)

Behandling vid infekterat eksem

Ett eksem kan bli infekterat om huden är sprucken eller om du kliat mycket. Läkaren kan då behöva ta ett prov från huden för att se vad som har orsakat infektionen.

Vid tecken på en bakteriell infektion kan du behöva särskild behandling, till exempel desinfekterande bad eller läkemedel mot bakterier.

När bör jag söka vård?

Du bör söka vård om:

Dina besvär inte blir bättre efter en veckas behandling med receptfri kortisonkräm eller kortisonsalva

• Eksemet sprider sig eller blir värre

• Du får blåsor, sprickor eller sår som inte läker

• Besvären påverkar din sömn eller vardag

• Du har eksem runt ögonen

• Du har eksem på underbenen

Kontakta vården snarast om huden blir varm, kraftigt röd och öm, eller om du samtidigt får feber, då det kan vara tecken på en allvarligare infektion.

Om du får kraftiga besvär, till exempel hög feber, känner dig ordentligt sjuk eller misstänker en allvarlig infektion, behöver du akut vård.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket som du själv kan göra för att lindra eksem och förebygga nya besvär.

Smörj regelbundet

• Använd mjukgörande kräm eller salva varje dag.

• Smörj extra efter dusch och bad.

Skydda huden mot uttorkning

• Duscha kort och använd ljummet vatten.

• Använd mild och oparfymerad tvål.

• Smörj huden efter kontakt med vatten.

Minska kontakten med irriterande ämnen

• Använd parfymfritt tvättmedel och undvik sköljmedel.

• Tvätta nya kläder innan du använder dem.

• Använd handskar vid städning och diskning.

Anpassa miljö och kläder

• Undvik varma, täta kläder som gör att du svettas.

• Välj luftiga material som bomull närmast huden.

• Håll sovrummet svalt.

Försök att inte klia på eksemet

• Håll naglarna korta.

• Klappa eller smörj huden istället för att riva.

• Använd tunna bomullsvantar på natten om du riskerar att riva på huden i sömnen.

Ta hand om dig

Stress, sömnbrist och mycket alkohol kan förvärra eksem. Försök att hitta rutiner som ger återhämtning, regelbunden sömn och så lite onödig stress som möjligt.

Hur kan Min Doktor hjälpa?

Om du har eksem eller hudbesvär som du misstänker kan bero på eksem, är du välkommen att kontakta Min Doktor. Vi hjälper dig med diagnos och behandling.