Författare:
Boel Sandros, medicinsk skribent, Min Doktor
Magkatarr är ett vardagsord för besvär i övre delen av magen, till exempel sveda, värk eller att du snabbt blir mätt. Besvären beror ofta på funktionell dyspepsi, även kallad känslig mage. Gastrit är något annat och betyder att magsäckens slemhinna är inflammerad.
Magkatarr är inte en specifik medicinsk diagnos. Ordet magkatarr antyder att besvären orsakas av en infektion eller inflammation i magsäcken, men det stämmer oftast inte. I de allra flesta fall är magkatarr ofarligt, även om besvären kan komma tillbaka i perioder.
Den vanligaste förklaringen till magkatarr är funktionell dyspepsi, som innebär att den övre delen av magen är känslig. Vid funktionell dyspepsi är slemhinnan i magsäcken inte inflammerad.
Gastrit betyder att magsäckens slemhinna är inflammerad. Gastrit och funktionell dyspepsi är alltså olika tillstånd, även om besvären kan likna varandra.
Vanliga symptom vid magkatarr är sm ärta, värk och en brännande känsla i övre delen av magen. Halsbränna och sura uppstötningar kan också förekomma vid magkatarr. Symptomen kan variera i styrka över tid och skilja sig mellan personer. Besvären kan bli värre när du äter, men mat och dryck kan också lindra dem.
Symptomen kan vara:
Smärta, sveda eller en sugande känsla i maggropen
Uppblåsthet, spänd mage eller gaser i magen
Halsbränna
Illamående och ibland kräkningar
Hungersug, men när du väl äter blir du snabbt mätt
Orsaken till magkatarr är ofta oklar. Besvären kan förvärras av stress, oregelbundna måltider, alkohol, kaffe, tobak och stark eller fet mat.
Dyspepsi är ett samlingsnamn för olika magbesvär, till exempel smärta i magen eller känslig mage. Vid funktionell dyspepsi är nerverna i magsäcken och tolvfingertarmen känsligare än vanligt. Magsäcken kan också tömmas långsammare. Orsaken är oklar, men stress och oro kan förstärka besvären.
Liknande besvär kan också bero på intoleranser, till exempel laktosintolerans eller celiaki, även kallad glutenintolerans.
Gastrit kan vara akut eller kronisk. Akut gastrit kan till exempel komma efter mycket alkohol, vissa värktabletter, mycket kaffe eller te, eller hårt stekt mat. Bakterien Helicobacter pylori kan orsaka långvarig inflammation i magsäckens slemhinna och är en vanlig orsak till magsår. Långvariga besvär kan också hänga ihop med stress och kostvanor. Har du haft besvär länge bör du låta en läkare utreda dem, både för att utesluta andra sjukdomar i magen och för att du ska få rätt behandling.
Vid vissa former av långvarig gastrit blir magsäckens slemhinna tunnare. Det kallas atrofisk gastrit och kan påverka upptaget av vitamin B12. Autoimmun gastrit är en form där immunförsvaret angriper slemhinnan.
Magsår och sura uppstötningar (reflux) kan ge liknande besvär. Många som har funktionell dyspepsi har också IBS. En läkare kan behöva undersöka dig för att avgöra orsaken. Läs mer om magsår, halsbränna och sura uppstötningar eller IBS.
Behandling av magkatarr handlar ofta om att ändra levnadsvanor. Minska på sådant som ger dig besvär, till exempel:
Stress
Alkohol
Tobak
Kaffe
Stark, fet och rökt mat
Receptfria läkemedel som minskar magsyran kan lindra besvären tillfälligt. Använd dem inte längre än två veckor utan att prata med en läkare.
Receptfria värktabletter kan också ge magbesvär, så se över hur ofta du tar dem. Även läkemedel mot högt blodtryck (främst så kallade kalciumantagonister), kärlkramp och depression kan påverka mag-tarmkanalen och ge magbesvär. Det gäller också potenshöjande läkemedel som sildenafil (till exempel Viagra) och tadalafil (till exempel Cialis).
Sök vård akut om du
plötsligt får mycket ont i övre delen av magen
kräks blod eller får mörka kräkningar som liknar kaffesump
har svart avföring eller blod i avföringen
Har du besvär som påverkar din vardag, eller har du haft besvär i mer än fyra veckor trots egenvård, bör du kontakta en vårdcentral. Kontakta också en vårdcentral om du har svårt att svälja eller går ner i vikt utan att veta varför. Är du osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177.

Du kan själv göra mycket för att minska besvären. Lägg märke till vad som utlöser dem, till exempel vissa situationer eller viss mat, och minska på det som gör besvären värre.
Utgå från vanlig mat som du själv märker fungerar för magen. För många hjälper det att äta små portioner regelbundet, långsamt och i lugn och ro.
En del får mer besvär av fet, stekt, friterad, rökt, salt eller starkt kryddad mat. Sur mat och dryck, till exempel tomatsås, juice och kolsyrad dryck, kan också förvärra besvären, liksom kaffe och alkohol. Du behöver inte utesluta allt på en gång. Börja med sådant du märker förvärrar dina besvär och prova att minska det under en period.
Stress och oro kan förstärka magbesvären. Försök skapa utrymme för återhämtning. Att röra på dig kan också minska besvären. Röker du är det bra för magen att sluta. Läs mer om stressmage.
Misstänker du magkatarr och har besvär som påverkar din vardag kan du behöva undersökas på en vårdcentral.
Du kan inte veta säkert själv. Typiska tecken är sveda, värk eller en brännande känsla i övre delen av magen, och att du snabbt blir mätt. Liknande besvär kan bero på andra sjukdomar, till exempel magsår eller sura uppstötningar. Har du haft besvär länge kan en läkare behöva undersöka dig för att utesluta andra orsaker.
Nej, oftast inte. Magkatarr är i de flesta fall ofarligt, men besvären kan vara jobbiga och komma tillbaka. Sök vård akut om du till exempel kräks blod, har svart avföring eller plötsligt får mycket ont i övre delen av magen.
Det varierar. Vid funktionell dyspepsi kan besvären hålla i sig länge och komma tillbaka i perioder. Har du haft besvär i mer än fyra veckor trots egenvård bör du kontakta en vårdcentral.
Magkatarr påverkar oftast inte avföringen. Svart avföring eller blod i avföringen kan vara tecken på en blödning i magen eller tarmen. Då ska du söka vård akut.
Vissa receptfria läkemedel mot magsyra kan användas under graviditet och amning, men inte alla. Prata med en barnmorska, läkare eller farmaceut innan du tar något läkemedel.
Ja, barn kan få besvär som liknar magkatarr. Ont i magen är vanligt hos barn och oftast inte allvarligt. Läs mer om magkatarr hos barn.
Min Doktor – trygg vård sedan 2013