Författare:
Timjan Hofmann, kommunikatör, Min Doktor
Det finns många olika preventivmedel, till exempel p-piller, p-plåster, p-ring, p-spruta och spiral. Vissa innehåller både östrogen och gestagen, andra innehåller enbart gestagen och vissa – som kopparspiralen – är helt hormonfria. Det är gestagen som skyddar mot graviditet, medan östrogen främst hjälper till att reglera blödningarna. Eftersom preventivmedel kan innehålla olika varianter och nivåer av hormoner passar de också olika bra för olika personer.
– Ingen kropp är den andra lik och därför behöver vi prata igenom vad just du behöver för att må bra. Tillsammans väljer vi ett preventivmedel som känns rätt, och skulle det inte funka så finns det alltid andra alternativ att prova, säger Therese Jacobsson, barnmorska på Min Doktor.
Preventivmedel finns i många olika former och varje metod har både fördelar och nackdelar. För vissa är det viktigast att ha ett säkert och långvarigt skydd, medan andra vill undvika hormoner eller slippa tänka på preventivmedel i vardagen. Vissa metoder kan ge positiva effekter som mindre mensvärk eller jämnare cykel, medan andra kan innebära biverkningar eller kräva mer planering. Att väga för- och nackdelar utifrån sina egna behov och önskemål gör det lättare att hitta det preventivmedel som passar bäst i längden.
– Fundera på vad som är viktigast för dig; om du vill ha något hormonfritt, ett långvarigt skydd, en metod som är enkel att använda eller något som kan lindra mensbesvär. När du utgår från dina egna behov blir det lättare att välja ett preventivmedel som är både säkert och hållbart i längden, säger Therese.
Valet mellan hormonellt och hormonfritt preventivmedel beror framför allt på din hälsa och hur din kropp reagerar på hormoner. Har du till exempel en förhöjd risk för blodpropp eller migrän med aura är hormonfria alternativ, eller preventivmedel utan östrogen, oftast det lämpligaste valet. För många andra handlar det om att prova sig fram och se vad som fungerar bäst i vardagen.
Hormonella preventivmedel är ett tryggt och effektivt alternativ för många. Förutom att skydda mot graviditet kan de också ge positiva effekter som mindre mensvärk, minskade blödningar och ibland även förbättrad hy. Vissa metoder gör det dessutom möjligt att styra menscykeln, till exempel genom att skjuta upp mensen vid behov.
Samtidigt kan hormonella preventivmedel ge biverkningar, som akne, minskad sexlust, huvudvärk, humörsvängningar eller ömma bröst. Många biverkningar är dock övergående i takt med att kroppen anpassar sig.
– Om du upplever biverkningar så pratar vi igenom dem och anpassar valet därefter. Ofta handlar det bara om att byta till ett preventivmedel med en annan hormonprofil. De allra flesta hittar förr eller senare ett preventivmedel som de känner sig trygga och nöjda med, säger Therese avslutningsvis.
Hormonfria preventivmedel kan passa dig som vill undvika hormoner helt, eller som av medicinska skäl inte bör använda hormonella metoder. Hit hör bland annat kopparspiral, kondom, pessar och fertilitetsmonitorer. För många är fördelen att dessa metoder inte påverkar kroppen hormonellt och därmed inte heller ger hormonrelaterade biverkningar. Samtidigt kan vissa hormonfria alternativ kräva mer planering, och kopparspiral kan ibland ge rikligare och mer smärtsam mens.
Hormonspiralen sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog. Spiralen utsöndrar kontinuerligt en låg dos av hormonet gestagen, och byts ut vart tredje, femte eller åttonde år.
Är det som i folkmun kallas p-piller. Innehåller både östrogen och gestagen. Ger ett säkert skydd mot att bli gravid, men man måste komma ihåg att ta tabletterna dagligen.
Läs mer om att förnya p-piller smidigt i mobilen.
Kondomen ger ett bra skydd mot graviditet och är det enda preventivmedlet som också skyddar mot könssjukdomar. Det är viktigt att kondomen sitter på under hela samlaget.
Kopparspiralen sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog. Den är hormonfri och påverkar inte ägglossningen. I stället förändrar den miljön i livmodern så att spermier får svårare att överleva och nå fram till ägget.
Liknar p-piller men innehåller endast ett hormon, gestagen. De tas dagligen vid samma tidpunkt. Om du har svårt att ta tabletten exakt samma tid varje dag kan mellanpiller vara ett bättre alternativ, eftersom de har en längre glömskemarginal. Mellanpiller hämmar dessutom ägglossningen mer effektivt än minipiller.
Både minipiller och mellanpiller passar om du vill undvika östrogen på grund av till exempel ärftlighet för blodpropp eller om du har fått högt blodtryck.
Ett kombinerat preventivmedel med både östrogen och gestagen. Du fäster själv plåstret på huden och låter det sitta i sju dagar innan det byts ut.
En mjuk, genomskinlig plastring som innehåller både östrogen och gestagen. Du för själv in den i slidan, där den sitter i tre veckor innan den tas ut för en veckas uppehåll.
P-sprutan ges av barnmorska, sjuksköterska eller läkare var tredje månad, vanligtvis i sätesmuskeln. Den innehåller en hög dos av hormonet gestagen. Efter avslutad behandling kan det dröja upp till ett år innan ägglossningen återkommer.
P-staven är en mjuk plaststav som barnmorska, gynekolog eller läkare sätter in under huden på överarmen. P-staven innehåller hormonet gestagen och kan sitta i tre år.
Pessaret är ett silikonskydd som du smörjer in med spermiedödande medel och sätter in i slidan innan samlaget.
Hos Min Doktor hjälper vi dig att hitta bäst preventivmedel för just dig och din livssituation. Du fyller i ett digitalt hälsoformulär och beskriver dina behov eller önskemål. En legitimerad barnmorska går sedan igenom dina svar och återkopplar med rekommendationer, recept eller vidare vägledning.
